– mycket varmt och ganska armt

Hett och torrt är denna sommars kännetecken. Varmt som 17 (eller snarare över 30) och torrt som tusan. Juli blev den varmaste och torraste månaden i flera mannaminnen. Augusti inledde i samma stil; när jag lämnade hemmet kvart i sju för månadsrundan, så var det redan 24 grader varmt och innan vi släpade oss hem efter klockan ett, visade termometern på trettioett!

Angarngruppen står dock dessbättre pall och vid halvåttasnåret hade 22 personer samlats vid f.d. Naturum i Örsta för att avnjuta augusti månads månadsrunda. Författaren till detta stycke, som tillika hade nöjet att vara dagens utflyktsledare, hälsade alla välkomna, men deklarerade tidigt att förvänta Er inte någon runda denna dag. Vi tar en etapp i taget och den första var ingen större överraskning: mot Tältholmen och därefter Midsommarberget med hage och topp.

Ingen idrottstävling är rundan, men frågan var ändå, om vi skulle klara att slå bottennoteringen från 2006 på 47 fågelarter och kanske medelvärdet på 59 arter. Högsta antalet från förra året kändes mycket, mycket avlägset! 66 arter hade vi då.

Hursomhelst: mot Tältholmen! Tacksamt tog vi emot tamduva (faktiskt!!), talgoxe (jojomensan!), kaja (absolut!) och gråsparv (lovande, brukar komma på slutet!!). Trastar som vanligt på fältet mot öster från Tältholmen? Inte en enda!

Väldigt varm värd

Men då får väl solrosor duga! Tre stycken; självsådda, förmodade vi. Mängder med raps- och kålfjärilar och där bland tistlarna en tistelfjäril, en av våra vackraste dagfjärilar. Silverstreckad pärlemorfjäril och nässelfjäril därtill! Det hjälper att vara mångsidig!

Så nådde vi hagen sydost om självaste Midsommarberget och gladde oss åt en kvinnlig svartvit flugsnappare och ett par bofinkar. Allt räknas!

Väl uppe på berget och med tuberna riktade ut mot lerbankarna i sjöängen (vatten fanns det inte mycket av) började så fågelarterna trilla in. Änderna inskränkte sig till gräsand, kricka och knipa; någon sothöna kunde vi inte finna och vadarna begränsades till tofsvipa, enkelbeckasin, gluttsnäppa, grönbena, brushane och skogssnäppa. Gråhägrarna var desto fler, hela tjugotvå stycken! Pampigt, särskilt, när havsörnen kom inglidande över området och skrämde upp dem och många andra. Vattenrallar, modell 1K, kutade omkring i leran, en och annan törnskata satt spejande i kala busktoppar, brun kärrhök födosökte och livet lekte (åtminstone för oss, som observerade skådespelet!).

Värmen tilltog och för en gångs skull uppskattade vi vindpustarna på Midsommarberget! Kaffepaus, vattendrickande och diskuterande om nästa djärva drag! Stanna? Vänster? Höger? Beslutet blev att gå mot öster, dvs. höger. Skuggan hägrade och dessutom kunde det ju finnas en och annan ny art för dagen bort emot Hackstakullen.

Vi letade skäggmes, men hittade en avliden stor dykare (skalbagge, Dytiscus circumcinctus). Vi letade efter andra fåglar, men hittade komockor med kortvingar och skogstordyvlar och andra dyngbaggar). Det hjälper att vara mångsidig! En liten åkergroda förgyllde också vår tillvaro!

Där borta, en kulle med viss skugga! Hägring? Nej, Hackstakullen på riktigt! Skådning, kaffepaus igen och artgenomgång. Flera nya arter här! Kanadagås (sällan man blir så lycklig över en sådan), stenskvättefamilj, steglits, buskskvätta och pilfink!!).

Här vände vi, man skall ha respekt för hettan. Långsam återmarsch mot Örsta, där vi som grädden på fågelmoset begåvades med en lärkfalksuppvisning. Tack för det!

Dagens havsörn!

Så mycket varmt blev det och ganska artarmt blev det också!

Men, vi klarade det! Hela (ribban var lågt satt denna dag!) 53 fågelarter blev det till sist. ”Skamgränsen” klarade vi och dessutom flera fina fjärilar och skalbaggar därtill (låt vara, att en var hädangången!).

Hjärtligt tack till allra tappra deltagare! Hoppas, att vi ses igen i september!

Gunnar Hesse skrev och Karin Hendahl fotograferade