– våren är kommen, hopp tralala la

När blir en tradition just en tradition? Lika många år som ett mannaminne, månne? Det senare har ju bara blivit kortare och kortare i vår hektiska tidsålder, så jag sticker ut hakan och påstår, att sista lördagen i mars hade vi vår traditionella samexkursion vid Angarnssjöängen med StOF, Stockholms Ornitologiska Förening. Första gången denna genomfördes var för cirka 20 år sedan.

Våren är tidig i år (igen!) och denna morgon vid halvåttatiden hade temperaturen redan passerat sex plusgrader och fyra timmar senare noterade vi det dubbla, dvs hela tolv graders värme. Nästan klart i början, lite tätare mellan molnen under den tidiga eftermiddagen och blåsigt med friska byar nästan hela tiden.

Stefan Paulin, som varit med redan från början på StOF-utflykterna, ledde som vanligt, dvs. traditionsenligt. Förutom Stefan kom 35 personer, varav flera för första gången. Stefan hälsade alla välkomna och gick igenom ”formalia”; rutten skulle bli Tältholmen, Midsommarberget, Byksberget, Grävlingholmen och till sist runt Klosterbacken med den s.k. Gyllingdungen som vändmärke.

Vissa förhoppningar om sjungande trädlärka vid Tältholmen hade vi, men vi fick bara tji. Nja inte riktigt, ty dubbeltrast, entita, gulsparv och havsörn dök i alla fall upp. Midsommarberget bjöd på rödhake och trädkrypare samt en givande skådning över den nu isfria sjöängen. Gräsand, kricka, vigg, knipa, skedand och bläsand noterades så småningom på andsidan samt två fasantuppar i någon form av dispyt på långt avstånd mot sommarstugeområdet. Bläsgäss, sothönor, ett par tranor därtill och självfallet några tiotal tofsvipor.

Byksberget inspekterades, sånglärkors sång åtnjöts under den fortsatta  promenaden framåt Lundbydiket och ett femtontal skrattmåsar uppskattades (kommer några äntligen att häcka här igen i år?). Grävlingholmen blev första kaffepausanhalten. WWF-plattformen, som den nya skådarplatsen kommer att döpas till vid invigningen i början av maj, gillades av många och därifrån kunde vi till sist på nära håll se den efterlängtade sädesärlan. Brun kärrhök, som precis som vi var födosökande höjde pulsen ytterligare och en grann tornfalk, som redan var fullt sysselsatt med sitt (sork)mellanmål på en stolpe bort mot Broholmen, spädde på skådarglädjen. Nyanlända enkelbeckasiner, kvardröjande varfågel, kringflygande ängspiplärkor och så vidare; det skulle bli en riktigt hyfsad dag vid sjöängen.

Klosterbacken bjöd bland annat på ett stressat stjärtmespar och någon sjungande gärdsmyg samt (åtminstone för undertecknad) årets första citron- och nässelfjärilar. Vid Gyllendungen på andra sidan Lingsbergsdiket blev det summering av dagen, artgenomgång och kaffedrickande. Här vände vi också och tågade tillbaka samma väg mot Örsta.

Sammanfattningen av exkursionen blev till slut 55 fågelarter och de två fjärilsarterna. Vår aprilrunda, som i genomsnitt inträffar någon vecka senare än dagens StOF-runda har ”producerat” just 55 fågelarter som medelvärde under årens lopp. En klart godkänd halvdag vid sjöängen!

Våren ÄR kommen, hopp tralala la!

Text Gunnar Hesse bild Roffe Andersson