Hallå – det börjar nu! Dubbelvärdarna försöker göra sig hörda.

 

 

 

 

 

Stor bredd vid Angarn: Från kungsfågel till jagande havsörn

I slutet av mars hade våren kommit rätt bra och många vårfåglar strömmat in. Dagarna före årets aprilrunda hade kyla svept ner över landet men inte värre än vad som är helt normalt för årstiden. Vid samlingen i Örsta låg temperaturen strax över nollan och solen började titta fram bland träden i öster. Fågelsången var ganska dämpad; en och annan mes liksom bofink hördes. Om fåglarna var få så var skådarna desto fler. Så småningom blev vi hela 39 personer.

Dagen ena värd (vi har utökat till två värdar och en kö-karl med tanke på hur stor tillströmning månadsrundorna fått) Karin Hendahl hälsade alla välkomna, särskilt de fem personer som var med för första gången. Hon gav en del praktisk info inklusive dagens rutt och inte minst fikapauser. Sen tog värd nr 2, Per Gullberg, över och lockade med vilka arter vi kunde förvänta.

Första anhalt var fältet mellan Tältholmen och Hällristningen. Här hördes, utöver bofink med flera vanliga arter, dubbeltrast som också sågs bortåt hästhagarna. Några av oss hörde även taltrast bortifrån Örstaskogen. När sen trädlärkan spelflög över oss vid Tältholmen kände man att det skulle bli en fin dag.

I Midsommarbergets hage visade sig två kungsfåglar ovanligt fint i en sälg. Så bra är det sällan men ser denna den minsta av våra fåglar.

Snart drog sällskapet vidare till Midsommarberget. Sjöängens vattenspeglar såg ovanligt stora ut vilket beror på förra sommarens omfattande bortfräsning av vegetation snarare än högt vattenstånd (som faktiskt är lite lägre än schemat). Spaning visade gott om sothönor, hyfsat med änder, sångsvansparet, ett tjugotal skrattmåsar och förstås massor av grågäss. På fältet nedanför Lappdal hittade Stefan några bläsgäss som, när vi i sinom tid vandrat runt dit, visade sig vara hela 28 ex som gömt sig bakom Stora Ekhammaren.

Lite kul var två knölsvanar som flög förbi söderut. Det är ju en art som är förvånande sällsynt vid Angarn. Flera andarter kunde räknas in: Gräsand förstås, krickor, vigg, knipa, ett snatterand-par, färgsprakande skedandhanar och utanför Lundbydiket ett gäng bläsänder. Dock hittades inte den brunandhane som Matthias och undertecknad sett på morgonen innan exkursionen började. Däremot hittades den varfågel vi också sett på morgonen.

Mer liv i luckan blev det när Mattias hittade årets första smådopping. Den simmade omkring på maden alldeles nedanför berget! Snart visade sig också en jagande tornfalk. Den ryttlade över Byksberget precis som man kunde begära. En och annan ringduva flög förbi liksom några tranor på hög höjd.

Plötsligt blev det liv på gässen. En adult havsörn kom hastigt in på låg höjd och var bra nära att slå en grågås! Örnen jagade omkring en liten stund men insåg att den inte hade mycket att hämta när överraskningsmomentet saknades. Ändå märker man att gässen är mycket räddare för vuxna örnar än för ungdomar. Även bland oss steg pulsen en del – dagen häftigaste obs hur som helst.

Snart lägrade sig lugnet och det var dags att lämna Midsommarberget. En målart för dagen var sädesärla som ju brukar hålla till på stranden kring Byksberget. Så icke den här gången. Däremot sjöng sånglärkor härligt över fälten och på maden kivades sothönsen. Väl på bergknallen kunde de flesta av änderna ses på lite närmare håll. På en lerbank borta vid Lundbydikets utlopp i den nya dammen sågs tre enkelbeckasiner söka smådjur med sina långa näbbar.

På väg till Lundbydiket flög, som så ofta, en och annan ängspiplärka guppande över oss, Framåt diket kan Lundbydammen överblickas och här tillkom nästa tidiga vadare, nämligen skogssnäppa. Den stod ensam utanför Grävlingholmen. Väl framme där var det äntligen dags för första fikapausen. Sällskapet spred ut sig – några passade på att prova den nybyggda plattformen. Solen började värma gott på ryggen men som alltid när man fikar blir man avbruten av ”störande” fåglar. Nu fick vi äntligen en sädesärla, årets första för mig. Tyvärr flög den snart iväg så rätt få hann se den. Dessutom tre av dagens förbiflygande storskrakar (senare sågs 16 + 3 till), en brun kärrhök i nordost och cirklande ormvråkar på långt håll.

Styrkta av fikat gick vandringen vidare förbi Broholmen och upp på Klosterbacken. Här fragmenterades det stora sällskapet något: Ett gäng fick entita i nedre delen medan några ropade ut stjärtmes nära toppen. Några av oss klättrade raskt upp, dock utan att få se de små liven. Däremot fick vi trädkrypare som tröst. Samtidigt hörde det nedre gänget sjungande steglits. Det är svårt att vara överallt på en gång…

På andra sidan Lingsbergsån hördes rödvingetrast sjunga från Klosterbackens baksida och några hörde även gärdsmyg lite längre bort mot Lingsbergsdalen. Så vidtog sträckan bort till Kusta och Stora Ekhammaren som ju ofta är ganska händelselös. Så även denna dag. Det fina vädret bidrog nog till stillheten. Dock sågs en rejäl flock bläsänder, säkert 35-40 ex. Annars sågs mest vanliga och redan sedda arter. Vid kusta-enen spanades efter brunanden utan framgång.

När vi passerat Stora Ekhammaren lyfte som sagt den stora flocken bläsgäss vilket var ganska mäktigt. Nu hägrade Skesta hages utlovade lunchfika. Här hade solen både lockat fram blåsippor och fått fart på en myrstack som riktigt myllrade av myror. Vid fikarasten hölls sedvanlig artgenomgång som stannade på 69 arter.

Efter fikat var det som vanligt upp till var och en att fortsätta till Örsta i valfri takt men de flesta kunde äntligen avnjuta den stiliga brunandhanen i utloppsdammen. Och inte nog med det: Han hade två honor i sällskap. De flög snart söderut i sjöängen. Vid Asphagen flög hela sju sädesärlor upp så att många som missat den första fick en nu chans. Sista art ett ”stänga grinden” blev en svartmes som sjöng vid fågeltornet.

Fler än en myra

Några av oss spanade en stund från Midsommarberget utan att någon ny art tillkom. Sålunda stannade artlistan denna dag på 71 arter vilket är mycket bra, näst bäst faktiskt. April-rekordet innehas av 2017 med 77 arter. Bottenrekordet är 38 från 2013. April är verkligen en månad med stor variation!

Skrivare Tryggve Engdahl

Bild Karin Hendahl, Björn Nordling

 

 

 

Blåsippor