– vårvandring med vinterhämpling (för vissa!)
Grupp Tryggve startar
Februarirundan: fimbulvinter! Marsrundan: majvärme! Aprilrundan: marsliknande! Tre månadsrundor, tre olika väderversioner och delvis i fel ordning! Meteorologerna varnade för minusgrader på natten mellan tisdag och onsdag samt en del snöblandat regn, sedan något varmare (med betoningen på något) och tilltagande nordanvind. Frisk och byig så småningom. Dåliga förutsättningar eller bra? Avskräckande eller uppmuntrande? Fåglar och människor har ju inte alltid samma åsikt om vilket väder, som är vackert. 35 personer kom till aprilrundan förra året, året dessförinnan hela 39. Hur skulle det nu bli i år? Lite extra viktigt att veta på grund av pandemin, som inte vill ge med sig och som en konsekvens fortsatt strängare samvaroregler från Folkhälsomyndigheten.
Grupp Stefan startar
25 personer blev det och det talet är ju hyfsat delbart med åtta (Tegnells regel), så tre delgrupper varav en med åtta personer med råge, dvs nio.
Per Gullberg var huvudprojektledare och som smågruppledare (observera: ej särskrivning!) hade Tryggve Engdahl och Stefan Paulin anmält sig (reserver fanns också utifall att). Tryggve tog den första åttan och avgick mot Hackstakullen i ett motsolsvarv. Därefter Stefan medsols mot Grävlingholmen och slutligen Per likaså men via Midsommarberget. Undertecknad traskade med i Pers grupp.
Grupp Per skådar
Trädlärka och dubbeltrast brukar vara tämligen säkra kort så här års kring Tältholmen, som blev vår grupps första etappmål. Innan vi hann så långt, så hann alla tre lagen med att studera ett större antal småfåglar, som for runt bland lövträd och pollinationsåkerns skafferi nedanför. Många bofinkar var det, uppskattningsvis ett hundratal och även för några av oss ett par bergfinkar och ett par hämplingar. Fågelvärldens version av att leta efter en nål i en höstack!
Tji fick vi dock i sökandet efter lärka och trast. Ingen annan lyckades heller lyssna sig till någon sjungande trädlärka eller hitta en dubbeltrast. Pers grupp fick dock ett tröstpris i form av en sjungande taltrast.
Sjöutsikt från Midsommarberget
Angarnssjöängen var nu helt isfri sedan ett par veckor och gäss, änder, sångsvanar, vitfågel och andra har anlänt för att rasta eller etablera sig. Oräkneliga (åtminstone för den otålige) grågäss, ett åttiotal bläsgäss, ett femtiotal kanadagäss och 31 vitkindade kunde vi alla beskåda. Skedand, snatterand, bläsand, gräsand, stjärtand, kricka, vigg och knipa var där. Nu väntar vi bara på årtan, kanske brunanden och helst något ännu mera sällsynt. Vi måste ju ha lite att se fram emot. Skrattmåsarna har inlett sin vårkonsert (eller vad det nu skall kallas?!); en efterlängtad ljudmatta, som hör vårvåtmarken till. Två havstrutar hade parkerat sig mitt i sjön, någon fiskmås fanns där också och Tryggves observanta gäng upptäckte en förbiseglande silltrut. Gråtrut då? Jo, tre/fyra stycken!
Tussilagon väntar på värmande vårsol
Havsörn dök upp och rörde om i sjöängens fågelgrupperingar. Här kan man tala om mobbning på hög nivå!
Kaffetarmen, var nu den sitter, började göra sig påmind och nu började det bli hög tid att försöka hitta tre lämpliga platser, där man utan att behöva hålla i hatten kunde inta sitt kaffe och tilltugg. ”Kaffe å lä”, som Stefan fyndigt kallat detta saliga tillstånd!
Kanadagäss i motvind (Den översta är inte en hybrid. Det är istället en avvikelse som benämns gradvis grånande som resulterar i att normalt sett svarta fjädrar blir vita. Det är en avvikelse som ökat markant bland kanadagäss, nu kanske 5-10 % av kanadagässen i Uppland är gradvis grånande. /Svante Söderholm)
Tryggves grupp intog Hackstakullen med trädlärkedrill till påtåren, Stefan slog läger vid Klosterbacken och Per annekterade Grävlingholmens lugnaste del. Dessförinnan, som en aptitretare njöt vi i Pers nia av att beskåda fem stycken vinterhämplingar på den s.k. Falkholmen, ett litet stycke söder om just Grävlingholmen. Olika falla ödets lotter, när man delat med tre!
Klockan 10:17 kom ett larm på Band från Stefan, som nu nått vindfällena efter Alfridas framfart i norra delen av klosterbacksskogen. Järnsparven sjunger! Snabb avmarsch för oss, som låg någon knapp kilometer bakom och direkt mot bröten med förhoppningen, att sparven inte sjungit färdigt. Men så var det naturligtvis! Slutdrillat för dagen! En sjungande gärdsmyg fick agera torftigt surrogat!
Havstrutar kollar läget
På raksträckan mellan Gyllingdungen (nära Klosterbacken) och Skesta hage möttes så grupp ett med tvåan och oss i trean. Ängspiplärka och sädesärla var nya vårprimörer för dem och vi andra hade någonting nytt att hoppas på. Piplärkan lyckades vi alla med att se och höra så småningom och vi i tredje gruppen fick sädesärla som avec till kaffe nummer två vid Skesta hage.
Därtill upptäckte någon i trean en trana, som låg i en vassrugge rakt ut från vår rastplats utanför hagen. Ruvar den? Snart kom svaret. Tranpartnern kom inflygande, vaktombyte skedde och under några sekunder kunde vi konstatera, att det minsann låg två ägg i redet. ”Två marodörer till” kommenterade någon syrligt!
Varfågel i sälgbuske
Någon hittade en pilfink i hagen, entitor upptäcktes på Klosterbacken, sparvhök satte skräck i småfåglarna i Asphagen, sävsparven sjöng, sånglärkor drillade högt i skyn, bruna kärrhöken patrullerade längs mittdiket, fjällvråken cirklade, varfågeln födosökte, storskrakar passerade och överallt ihopa lyste Moder Sol. Dock såg vi inte så väldigt mycket av henne denna förmiddag.
Åkersorkens tunnelsystem var ordentligt avslöjade på Kustamaden. Det som göms i snö … Hästhov, blåsippa, vitsippa, vårlök och backskärvfrö blommade. Mångfalden har börjat resa sig ur myllan. Den tämliga ovanliga ängsmyran var framme i hundratal vid Skesta hage och värmde sig i vårsolen, som nu visat sig. Sedan ner i stacken för att värma upp den invändigt; myrornas svar på vår centralvärme!
Snatterand och gräsandspar vid Utloppet
Artgenomgång gånger tre, tretår och fyrtår. Summering och hemgång!
Antalet fågelarter blev totalt 64 stycken med ett genomsnitt på 54 arter per grupp med liten spridning grupperna emellan. Nitton procent effektivare med tre grupper? Samma artantal som förra årets aprilrunda. Ny pandemistandard?
Ängspiplärka, Utloppet
Hjärtligt tack till alla som tappert deltog och blev tämligen rikligt belönade! Speciellt stort och hjärtligt tack till Per, Tryggve och Stefan som ledde och till Karin som fotograferade.
Gunnar Hesse text och Karin Hendahl foto
Backskärvfrö vid utloppet
Delar av bläsgåsflocken