– fåglar men också räv, rådjur och lavar

Årets första månadsrunda genomfördes i nästan vindstilla gråväder, -3° och hot om snöbyar (vilka delvis besannades). Lite snö hade fallit på natten och lagt sig på de ganska isiga stigarna. Det var lömskt halt på många ställen och mycket riktigt stod ett par av deltagarna på öronen; gud ske lov utan att skada sig.

Värd för dagen var Ulric Ilvéus som hälsade hela 28 deltagare välkomna, av vilka glädjande nog 4 eller 5 var nytillkomna.

Ulric gav sedvanlig information om vilka fågelarter som vi kunde hoppas att se och att planen var att gå runt sjöängen motsols, så här års självklart med extra spaning vid fågelmatningarna. Dessutom berättade han lite om hur Angarngruppen, utan att överge huvudfokus på fåglarna, på senare år vidgat sitt engagemang till flera grupper av organismer och biologisk mångfald rent allmänt. Vi har t ex en bioblitz i juni då vi på en dag artbestämmer så många djur och växter som möjligt i Skesta hage (inkl fladdermus-inventering sen kväll!) och i juli ett så kallat nattlys med artning av nattfjärilar mm. I juli genomförs också en exkursion inriktad på växter, fjärilar och andra insekter, även då i Skesta hage.

Som alltid började artlistan fyllas på redan lite före samlingen: Pilfinkar tjattrade, kajor drog förbi och en flock på 10 mindre korsnäbbar lät höra sitt snärtiga lockläte när de flög över. Redan på väg ner mot Midsommarberget kom en av dagens överraskningar då sju starar flög förbi åt öster. Björktrastar drog omkring och nötväckan ropade på lite håll.

Nere vid matningen hade vildsvinen betett sig svinaktigt (vilket förstås inte är så konstigt). Jordnötsmataren var försvunnen – den återfanns trasig ända nere vid vägen – och tunnan med förråd hade de lyckats välta. Alla behållare söndertrasade och all mat förstås uppäten! Som tur var stod bingen med solrosfrö kvar och några talgbollar fanns i sin hållare så högt att svinen inte nådde. Alltså kunde vi spana på mängder av koltrastar, talgoxar och blåmesar som försåg sig. Även tre hackspettar av större modell. Tyvärr varken entita eller svartmes som man annars brukar kunna se.

Från Midsommarberget sågs sjöängen helt istäckt utan minsta öppet vatten så andfåglar lyste med sin frånvaro. Däremot sågs en mycket fin räv och några rådjur på andra sidan och strax nedanför berget fyra domherrar.

Rätt snart var det dags att gå vidare genom Midsommarbergets hage. Ulric förde oss en lite ovanlig väg, förbi platsen där sommarens getingspindel haft sitt bo, bort över hästhagarna som ett trevligt alternativ till den lite mörka södra stranden. Dagens första obs av ormvråk gjordes nu. Tyvärr försvann den snabbt bakom Örstaskogen men senare på dagen kunde ett ex ses fint.

I hästhagen hoppade ett gäng koltrastar omkring och en korp flög förbi men annars var det mycket stilla.  Ulric hittade en sittande rovfågel långt bort mot Hacksta gård. Den hade lite speciellt utseende med en tydlig vit krage och ganska ljust huvud. Den tydliga kragen kom sig nog av att den burrade upp sig och drog in huvudet i småkylan. Lite lustigt utseende som påminde om en gam men vi kom överens om att det var en fjällvråk. ⇑

Dags att korsa tornskogen och uppsöka sjöängen! Just i skogskanten fanns på träden en hel uppsättning olika lavar och Ulric, som är duktig på sådana, kunde presentera några av dem: Brosklav och slånlav var lite lika. Blåslav var mycket vanlig. Även vägglav och skrynkellav fanns på platsen. Lavar är verkligen en värld för sig – de är egentligen en alg och en svamp i symbios. Det finns över två tusen arter i Sverige och de är en bra indikator på luftens kvalité. Mycket lavar lika med bra luft. (Lav och mossök ⇑ )

Brosk-lav och blemlav

 

 

 

 

 

 

Vägg-mossa och blåslav

 

 

 

 

 

Stigen genom skogen var mycket tyst. Förhoppningen om kungsfågel och skogsmesar grusades men nere vid Asphagens stätta kunde vi blicka ut över sjöängen där en flock på ca 30 steglitsor drog runt och en nötskrika flög över.

Nu började kaffetarmen knorra så fika på Hackstakullen hägrade. En lätt snöby kunde inte förta nöjet av kaffe och smörgåsar men bidrog nog till att vi för en gångs skull inte fick någon ”störande” obs under rasten.

Vidare runt Utloppet till Skesta hage hände inte så mycket men väl framme där födosökte ett femtontal grönsiskor i alarna ⇑. En deltagare urskilde en gråsiska i flocken men han var ensam om detta så den siskan platsade inte i artlistan.

En stunds spaning vid matningen gav (förstås) pilfinkar, gulsparvar och större hackspett men glädjande nog också både bo- och bergfink, två respektive fem ex. Lite svårsedda då de mest höll till under granarna. Därtill fick vi en kort glimt av tofsmes vid mataren men inte heller här någon entita eller svartmes.

 

Vid avmarschen från Skesta hage valde knappt halva gänget att vända åter mot Örsta – klockan började bli mycket. Sträckan från Skesta hage till Lingsbergsån var, som så ofta så här års, ganska händelselös. Dock drog en ung havsörn förbi. Ålder 2K eller möjligen 3K. En stund senare såg några av oss i riktning mot Örsta ett gäng kråkor som mobbade en sparvhök. Fyra rovfågelarter i januari får man vara nöjd med!

Vid Gyllingdungen togs lunchfika för de som hade någon matsäck kvar. När rasten var avklarad upptäcktes en sittande ormvråk bortåt Sommarstugeområdet. Den lyfte snart och flög över sjöängen ganska nära så att man såg den fräscha ungfågeldräkten. Troligen samma fågel hittades senare sittande vid Rökarbacken, varefter den åter flög över till nordvästra sidan av sjön.

Efter passage av Lingsbergsån togs del såphala stigen (man fick gå i gräset bredvid) upp i den lilla dalgången nedanför Klosterbackens krön. Tyst och stilla även här bortsett från de allestädes närvarande talgoxarna och blåmesarna. På vägen förbi Broholmen kunde alla beskåda bäverns fördämning men den vattennäbbmus som Ulric ett par dar tidigare sett strax nedströms bron visade sig tyvärr inte.

Vid Grävlingholmen fanns ytterligare ett gäng grönsiskor. Plattformskryss! Annars inget upphetsande. På vägen förbi Lundbydiket kunde nämnda unga ormvråk beskådas liksom en likaledes ung gråtrut som sträckte mot sydväst. I januari är man tacksam för det som bjuds!

 

 

Till sist fick vi ytterligare ett dagskryss när Ulric hittade en trädkrypare som försåg sig av smulorna under talgbollsmataren. Därmed var vi uppe i 28 arter (trots luckor som entita, svartmes och kungsfågel) vilket faktiskt inte alls är dåligt för januari. Bottennappet från 2011 är 18 arter och medelvärdet är 25,7. Dessutom klarade vi skamgränsen minst en art per deltagare!

Tack till Ulric för en väl genomförd januarirunda.

Skrivare                               Foto
Tryggve Engdahl                 Karin Hendahl