AV CHRISTER HJERT & KENNETH OLAUSSON

Rödräv – det förmodligen mest spridda rovdjuret i världen och kring sjöängen finns det lyor i alla väderstreck.

 Räv vid Broholmen

Kommer du ner till sjöängen en tidig morgon, sen eftermiddag under vinter eller vår så har du god chans att få se rävar. Ofta kan man se 3 – 4 olika individer under en promenad så här års. Detta för att det under årets första månader är parningstid och för att sjöängen och dess omgivningar är ett säkert födoställe när det gäller att hitta gnagare, en viktig del av deras kost. Födotillgången styr förstås hur många rävar det finns inom ett område, reviren blir mindre där det finns gott om föda och kring sjöängen finns flera revir. Bäst möjlighet att se räv har du om du är först på plats på morgonen eftersom de ofta drar sig undan när människan börjar synas i skafferiet. De jagar helst under natt och gryning men fortsätter gärna en bit in på morgonen om de inte blir störda. När ungarna har fötts så tvingas de vuxna rävarna liksom många andra rovdjur att jaga en hel del även på dagtid. I sjöängen sammanfaller detta med att gäss och andra andfåglar fått ungar och är det då dåligt med vatten så kan en räv plocka många fågelungar. Som väl är brukar vattenståndet vara högt just då. Men hur ser rävens år ut, låt oss följa den lite övergripande under ett år.

Rävens år
Årets första månader innebär alltså parningstid. Rävarna lever oftast enskilt men kan ibland leva i par eller i familjegrupper. De lever oftare i par i det kärva klimatet i norr då de på så sätt kan hjälpa varandra när det är svårt med föda. När de lever i grupper så är det oftast honorna från fjolåret som stannar kvar i familjen och eftersom de blir könsmogna redan under första året och varje hona ofta parar sig med flera hanar så ges det många möjligheter för omkringstrykande hanar. Det här ger då chans för oss att se flera vuxna rävar samtidigt under denna tid.

Räv i snö

När befruktning skett så är dräktighetstiden mellan 50 – 60 dagar. Ett riktigt bra gnagarår kan det bli upp till 13 ungar medan normalår oftast ger 4 – 6 ungar. När ungarna fötts så stannar de i lyan i cirka 3 veckor innan de börjar söka sig ut. Så låt oss säga att befruktning sker i början av februari. Då finns ungar i början/mitten av april och vi kan se de små valparna i lyans öppning en månad senare. Under den här tiden tunnar även pälsen ut, de byter till sommarkostym. Det är fascinerande att de riktigt stora kullarna i stort sett bara kommer när det är riktigt starka smågnagarår. På något sätt snappar de upp en signal om vad som är på gång och kan då producera många ungar. Om då plötsligt gnagaråret kraschar fram på vårkanten så går förstås en del rävungar åt också. I det läget är det tur att de är allätare.

Även om en hona lever enskilt så kommer en av de befruktande hanarna att stanna kvar och hjälpa till med mat. Om modern skulle dö efter att hon fött så tar oftast hanen hand om ungarna. Men honan behöver leva någon månad efter födseln för ungarna ska helst dia i cirka sju veckor innan de börjar med fast föda.

Rävunge vid Klosterbacken 

När rävungarna börjar titta ut ur lyan är de försiktiga och rädda. Man ser ett huvud titta upp ur lyan, så blåser det till i ett blåbärsris och vips är de nere igen. Men de lär och tuffar till sig snabbt och efter någon vecka kan de förundrat sitta flera timmar vid lyans öppning och även börja röra sig runt i närområdet. Tycker man det är roligt med rävar och rävungar så inträder här i mitten av maj, början av juni några veckor där rävungarnas rädsla övergår i nyfikenhet. De är fulla av livsglädje, nyfikna på allt och i någon slags tidig trotsålder där de struntar i föräldrarnas uppmaningar. I det här skedet kan de obekymrat leka runt omkring dig för att sen plötsligt somna tre meter ifrån där du sitter och tittar på. Men föräldrarna får dem snabbt att släppa lekfullheten och snart är de som rävar ska vara, skygga, försiktiga och smarta.

Rävunge nosande på objektivet 

På andra halvan av sommaren är det dags för rävungarna att söka egna jaktmarker. Pappan har oftast stuckit tidigare och nu kommer sökandets tid. Rävarna kan under den här tiden vandra långa sträckor för att hitta och kolonisera nya områden. Några av ungtikarna kan som tidigare sagt välja att stanna hos modern. Hösten blir sen ofta lite lugnare. Det finns vanligtvis fortsatt bra med mat och nu handlar det mesta om födosök, hålla sig undan predatorer, vila och låta pälsen växa inför kommande vinter. I slutet av året är det dags att börja tänka på fortplantning igen…

Lite fakta
Längd: 100 – 130 cm lång inklusive svans.
Vikt: hane 6 – 10 kg, hona 5 – 7 kg.
Ålder: Vanligtvis 5 – 10 år i det vilda men kan bli äldre.
Föda: Allätare, gnagare, växter, as, möss, hare, fågel, fågelägg, fisk, mask med mera.
Boende: Lya som grävs ut i en sluttning, under stenblock, i stenröse med mera ofta i sandig mark. Lyan består av en ingångstunnel som ofta är 5 – 15 meter lång, huvudrum och sidogångar där en del har utgångar. Använder ofta grävlingsgryt och ibland kan de bo tillsammans fast då i olika rum.
Antal i Sverige: Rävstammen i Sverige är stabil och bedöms ligga på 0,2 – 0,8 rävar/km2, cirka 150 000 individer. Det innebär att det statistiskt finns 4 – 5 rävar inom reservatet, men eftersom området fungerar som skafferi för rävarna och de omkringliggande markerna är skogs- och landsbygd bör betydligt fler rävar kunna ses i omgivningarna.

Hot
Om vi bortser från jakt och trafik så lever räven relativt skyddat i våra trakter. Naturliga predatorer är lodjur, varg och i viss mån kungsörn och inget av detta finns det ju så många av kring sjöängen. Det som istället ställer till det är sjukdomar där förstås skabb är det största hotet. På 1980-talet dog halva svenska rävstammen ut i skabb. Sen har det gått bättre och de rävar som vi sett i sjöängen under senare år har varit frodigt välmående och vackra. Ett relativt nytt problem är rävens dvärgbandmask som upptäcktes i Sverige 2011. Ingen oroväckande utveckling har skett men sjukdomen följs noga. Bandmasken är egentligen inget hot mot räven själv men den kan spridas och kan då ge allvarlig sjukdom hos människor.

Räv i folktro
Räven är förmodligen det vilda djur i Europa som är flitigast representerad i folktro och därigenom ofta förekommande i konst, sagor och fabler. Det här syns på många sätt och rävsagor finns inom alla kulturer i världen. Inom konsten i Sverige så är vi många som sett målningar av till exempel Bruno Liljefors där räven är huvudmotiv. Bruno fick en gång frågan ”Hwad är er käraste sysselsättning?” och svarade då ”Att måla räffysionomier”. Denna sysselsättning, som är lätt att förstå för en rävälskare, kom att skriva in honom som en av de mest folkkära konstnärerna i den svenska konsthistorien.

Mycket är sagt och tänkt kring räven genom tiderna. Talesätt som: Listig som en räv eller en räv bakom örat syftar förstås på rävens anseende som listig men även opålitlig. Många har fått se hönsen försvinna utifrån att räven, trots att man säkrat buren, lyckats gräva sig in. Jägare som försökt skjuta räv vid lyan har många gånger fått inse att de inte förstått hur intrikat ly-systemet är och hur många utgångar räven kan ha.

I djurfabler är räven allt som oftast även en rätt kul skojare och upptågsmakare. Mickel kallas den sen långt tillbaka, ett namn den fick för man trodde att den lockades om man uttalade dess rätta namn. Gammalt tillbaka trodde man även att rävens skall var en föraning om en förestående död på gården. Inget man hör om numera men visst kan man fortfarande möta ett slags hat eller rädsla för räven hos personer som främst ser den som ett skadedjur och en predator som utgör ett hot mot husdjur. De flesta tycker nog idag, trots allt, ändå att den är en fin färgklick i naturen.

Rävarna har även haft betydelse inom folkmedicinen där exempelvis rävister användes som salva mot ryggvärk. I den första svenska farmakopén, folkligt handbok om tillredning av läkemedel – Stockholmsfarmakopén, Pharmacopoeja Holmiensis Galeno-Chymica, från 1686 – var rävtarmar upptagna som ingrediens.

Angarn
Om du promenerar i naturreservatet nu under vårvintern så kasta ett öga ut i sjöängen och över åkrarna. Kanske dyker Mickel upp, hen finns i närheten och ser du den inte så har den säkert varit där tidigare på morgonen. Förresten, vill du se hur räven bor så finns det en gammal lya på Tältholmen. Har du tur så är det en räv där också. Det har varit spår kring och i lyan från och till under vintern.

. Syskonkärlek