En dag med Mora Aronsson om kärlväxter

Morgonen lördag den 15 juni var varm och skön. Solen sken och fortsatte med det under hela dagen. Växterna trivdes och så gjorde även de 22 personer som tog sig till Örstastugan under morgonen. Det var dags för den första av årets fyra workshopar, Kärlväxter under Mora Aronssons ledning.

• En långärmad skjorta mot sol, kyla, insekter…
• Plastkasse för att förvara växter som han vill ta hem (bibehåller växterna bättre än till exempel en portör i vilken de riskerar torka ut)
• Papper och penna
• Skärmmössa
• Vatten i en flaska – det blir ofta varmt på exkursionerna!
• Lupp (gärna en dyr från Schweiz med LED-belysning) för att kunna studera de små detaljerna
• Mobiltelefon för att ha tillgång till det digitala biblioteket
• GPS för att kunna markera fyndplatser med liten felmarginal
• Flora? Njaä… det finns ingen som är både bra och lätt att bära på…

Det uppstod en liten diskussion kring att man förr hade växtkunskap på skolschemat, var tvungen att samla in 100 arter varje sommarlov och att det dåförtiden var allmänt känt hur en växtpress fungerar. Mora visade en pressad Castilleja, en röd blomma som heter Målarborste på svenska, som han tog fram ur sin medhavda växtpress.

Därefter blev det en genomgång av litteratur. Kilovis av floror och specialinriktade böcker plockades upp på bordet. Här fanns förstås välkänd övergripande litteratur som Kroks och Almquists Svensk Flora – Fanerogamer och kärlkryptogamer (dyr eftersom den oftast är obligatorisk på universitetskurserna där man ska lära sig nyckla), och Mossbergs Nordens flora som är mycket större än ”Kroken” men billigare i inköp.

Många böcker behandlar landskap eller speciella områden. Flora Nordica har kommit ut i tre band: Band 1, band 2 och band 6. Nordisk Fjällflora av Örjan Nilsson framhölls, liksom Nordens orkidéer av Sven Birkendal (som är svärfar till Torbjörn Tyler, Lund, känd växtkunnig som dyker upp i Facebookgrupper då och då), Aquatic plants om vattenväxter och Danmarks Graesser av Jens Christian Schou samt landskapsböcker som Upplands flora och den nya om Ölands flora. Här finns mycket att välja bland och förlora sig i.

Nyckling av växter kan vara knepigt. Att pressade växter ofta varit underlag för nyckelstegen i böckerna är en förklaring, begreppsförvirring en annan. Vad betyder egentligen gyttring? En kul anekdot handlade om personer som var så vana vid att arta pressade växter så att de hade svårt att arta i fält!

Någon (Annika) inhandlade från Bokbörsen (under sittande workshop) ett exemplar av Svensk Fanerogamflora, andra utgåvan, från 1926 av C.A.M. Lindman för 35 kronor. Det framkom nämligen att Krok-Almquist hämtat många av teckningarna från Lindmans verk, men ibland undlåtit att ta med tillhörande textbeskrivningar av vad som illustrerats.

Smarta telefoner kan man, förutom att shoppa från Bokbörsen med, förstås numera även använda för att försöka arta diverse organismer.
Appar som PlantNet och Flora Incognita är båda gratis och fungerar ganska bra för växtidentifiering. Artfakta (webbaserad) och Artsorakel (Norsk app, bättre på insekter än på växter i nuläget) också, men som alltid: var skeptisk till förslagen och bekräfta inte artförslag om du inte är helt säker. Artificiell Intelligens mår inte bra av felaktig feedback från användarna.
iNaturalist International, en community för naturforskare, har närmare 8 miljoner registrerade internationella användare (se inaturalist.org). Siten började som ett examensarbete av tre studenter på UC Berkeley School of Information och apparna är nu på väg att bli riktigt bra.

Efter en diger floragenomgång var det dags för fika. Kastrullerna i stugan var undermåliga så Ulric kokade vatten till kaffe och te på Trangiakök. Bullar och kakor intogs och så var det dags för en genomgång av kärlväxternas familjer och vad som utmärker dessa.

Momentet genomfördes utifrån boken Upptäck blommornas värld av Eva Stenvång Lindqvist och Margaretha Edqvist. En bok som kom ut 2016, strax innan debatten om invasiva växter tog riktig fart. Workshoppen kunde köpa in den som studielitteratur till ett kraftigt reducerat pris från Svenska Botaniska Föreningen. Alla fick varsitt exemplar.
Inga gräs, lökväxter eller liljor (enhjärtbladiga växter) tas upp i boken, men väl de tvåhjärtbladiga.

De familjer som gicks igenom var: nässel-, slide-, amarant-, nejlik-, ranunkel- och korsblommiga växter. Därpå följde fetblads-, ros-, ärt-, näve-, viol- och flockblommiga växter. Vidare ljung-, gentiana- måre- och kransblommiga växter. Avslutningsvis potatis-, snyltrots-, groblads-, kaprifol-, klock-, korgblommiga växter och orkidéer.

• Spridda noteringar:
• Fylld blåsippa – ståndare har omvandlats till kronblad!
• Rosor (många ståndare) går lätt att förädla till fyllda varianter
• Apomiktisk – frön bildas utan befruktning
• Törlar har vit växtsaft (men kanske inte bingel)
• Vi har törlar i ”kaktusnishen” i stället för kaktusar
• Ryl är en pyrola! Vad svårt det kan vara att hitta rylen i lingonriset!
• Det är bara flenörter och kungsljus kvar i lejongapsfamiljen!
• Tistelgullfrö har ganska taggiga frukter
• Sjögull och vattenklöver har egna familjer
• Många kryddor hämtar vi från de flockblommiga växterna, t ex kummin, körvel, anis, fänkål och libbsticka (”Maggi-kraut” på tyska)
• Varning för giftiga odörten som också är en flockblommig växt dock!
• Lappsyra är en underart till ängssyra, man kan göra C-vitaminrik sylt av lappsyran
• Äppelros, hartsros, stenros och nyponros hör till nyponrosgruppen.
• Vresros och kanelros är andra typer av rosor.
• Äppelrosens gröna blad doftar äpple och hartsrosorna doftar harts.

Efter den teoretiska delen var det dags för lunch i form av ett urval pastasallader som Gunnar ordnat. Nöjda och belåtna fortsatte vi workshopen utomhus. Mora visade pedagogiskt växter som han tagit med sig (INTE plockade i naturreservatet alltså!!!).

Därefter var det dags att leta växter fritt. Mora frågade vad vi ville se och veta. Vi ville se och veta allt vilket antydde att det skulle bli en lång dag. Redan på berghällarna direkt utanför stugan började artandet. Här fanns till exempel: Hammarbytaklök, bergsyra, liten fetknopp, gul fetknopp och intill huset stod en representant för familjen Malvaväxter: En parklind!

Efter vägen ned mot sjöängen hittades teveronika, rödven, svinmålla, vitplister, gräddmåra, luddlosta, vit fetknopp, ängshaverot, gulluzern, gulmåra, bockrot, backskärvfrö, revfibbla, skogs- och rödklöver, fältveronika, åkerveronika, gulvial, åkerfräken, gul sötväppling, honungsfacelia, baldersbrå, kummin, käringtand, gråbo, vitklöver, groblad och femfingerört.

På den vackra sluttningsängen i backen upp mot Midsommarberget växte bland annat jungfrulin, svampangripet hönsarv, tjärblomster, ängsvädd (bara blad ännu), brudbröd och kamäxing.

Nere vid sjöängen hittades sumpförgätmigej, svärdslilja, jättegröe, tuvtåtel, kärrstjärnblomma, tiggarranunkel, veketåg, harstarr, rosendunört, hirsstarr, rajgräs, mannagräs, blås-starr och vitmåra.

Som avslutning på dagen skulle en gåta lösas. Ett träd som står i den lilla gläntan strax innan tornet i sjöängen har gäckat oss under många år. Det har ett märkligt utseende, påminner om vildapel men ändå inte. Skulle nu gåtan med Moras hjälp få sin lösning? Brakved sa Mora, ett lite märkligt exemplar men brakved ska det vara. Så var då även den frågan löst. I närheten av trädet fanns även kråkklöver, revfingerört och en ängsbräsma.

I eftermiddagssolen gick så gruppen tillbaka till stugan. Vi tackade Mora för en mycket bra dag och sa välkommen åter. Det vore intressant med en fortsättning framöver och vem som då tillfrågas om att leda det hela lär vara självklart.

Ett avslutande tips från Mora. Det finns en grundkurs i botanik på Svenska Botaniska Föreningens hemsida (https://svenskbotanik.se/botanikkurs-2023-kurssida/). En digital botanikkurs i sju delar som är gratis och som delvis bygger på boken: Upptäck blommornas värld som ingick som kurslitteratur i workshopen.

Text: Annika Johansson & Kenneth Olausson
Bilder: Roland Olsson bild 1-2, 16-17, 21
Annika Johansson bild 3, 13
Sonia Wallentinus bild 4, 6, 18
Mora Aronsson bild 5
Kenneth Olausson bild 7-12, 14-15, 19-20

De fyra workshoparna genomförs med ekonomiskt stöd från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Satsningen ingår i Svenska artprojektet för nätverkande aktiviteter som stimulerar till uppbyggnad av kompetens inom systematik och taxonomi.