Redan juli månad och redan första onsdagen i den! Dags för årets sjunde månadsrunda med andra ord och dessutom den 225:e i obruten följd sedan starten.
Både SMHI och Klart.se gjorde sitt bästa för att begränsa deltagarantalet med hot om regnskurar och ibland lite ihållande regn mest hela dagen. Över tio millimeter skulle det komma och det var man rörande överens om. Vi, som följt deras prognoser under lång tid och lärt oss att ha en tvivlande inställning till deras förutsägelser, ignorerade dysterkvistarna (okej, jag vet att vi behöver mer nederbörd, men inte just under den första onsdagen i månaden!). Arton deltagare blev vi till sist och då Tryggve Engdahl och undertecknad gjort ett datumbyte ett par dagar innan, så var det jag, som hade äran att leda denna exkursion. Några månadsrundedebutanter även denna gång och det gladde oss självfallet lite extra!
Redan under samlingen före halvåttaslaget med fortsatt regnfrånvaro, så kunde vi njuta av törnsångarens ihärdiga sång i närheten, beskåda ett par steglitsungar och även redan pricka av bland andra tamduva, ladusvala, tornseglare och trana. Ulric Ilveus hittade dagens första art utan ryggrad; en fyrbandad fältmätare, som slagit sig till ro på ena husgaveln. Statistiksiffror från tidigare julirundor, artförväntningar, promenadväg och annat viktigt för utflykten gicks igenom och sedan bar det av.
Långt hann vi definitivt inte, innan någon hittade först en och så småningom två gamla havsörnar i björkarna på Grävlingholmen. Bra start med andra ord. Tältholmen bestämde jag att vi skulle hoppa över denna dag, så nästa planerade stopp skulle bli Midsommarberget. På vägen dit kunde vi dessbättre konstatera, att även den södra hälften av pollinatörsåkern nu äntligen hade slutat se ut som en nyvältad åker. Blommande bovete och honungsfacelia dominerade, dock glest och tunt med annan grönska mellan dessa plantor. Den i år obearbetade delen av åkern var dock mer imponerande med bland annat många kraftiga bestånd av rödklöver och gul sötväppling i full blom.
Midsommarberget fick som vanligt bli nästa anhalt. Efter regnandet de sistlidna veckorna, så var sjöängens vattenytor många och stora. Därmed också inbjudande för många arter; ett par skedänder, dryga dussinet snatteränder, några få viggar och knipor samt naturligtvis oräknade gräsänder och sothönor. Grågäss fanns det väldigt gott om, både på och vid vattnet samt på de omgivande gärdena. Minst 500 individer blev slutomdömet om dem. Ett par svartsnäppor på väg söderut, ett femtontal grönbenor, åtta gluttsnäppor, ett par mindre strandpipare, en enstaka enkelbeckasin och några brushanar representerade vadarna utöver ett större antal tofsvipor, som vi inte ”orkade” räkna.
Bovete på den nysådda delen av pollinatörsfältet till vänster och spaning från Midsommarberget till höger.
Rovfåglar var det mera ont om; två bruna kärrhökar och en tornfalk tillfälligt vilande på en staketstolpe bort mot Grävlingholmen förblev de enda tilläggen till de tidigare observerade örnarna. Ingen hök, ingen vråk …
Mot Grävlingholmen via Byksberget och Lundbydiket bar det sedan av. Fortfarande uppehållsväder, även om ett och annat orosmoln närmade sig. Nya arter prickades av längs vägen: sånglärka, gulärla, törnskata (äntligen avseende året för somliga inklusive mig), stenskvätta och buskskvätta.
Vid Byksberget kunde vi dessutom studera ett par ryggradslösa arter, nämligen skalbaggen aspglansbagge och en vinbergssnäcka. … och som belöning för allt detta vidtog den efterlängtade kaffestunden (med valfri dryck!) på och vid WWF-plattformen på Grävlingholmen. Vi hann även med lite fågelskådning mellan tuggorna och kunde lägga till sävsparv och sävsångare samt gök till dagens artlista. Den senare dock blott hörd, inte beskådad.
Regnet och värmen under den senaste tiden hade även fått ordentlig fart på växtligheten längs spängerna mot Broholmen. Nattens regn medförde dessutom, att promenaden blev en något blöt historia framför allt för förtruppen. Inte blev det bättre när vi korsade ängen efter nämnda holme med sikte på Klosterbackens östra del. Gräset var långt och blött, men detta hindrar naturligtvis inte några naturentusiaster. Dessutom hade nu förmiddagens första regnskur förverkligats.
Planen var nu den vanliga, det vill säga en tur över krönet på den västra sidan av Klosterbacken för att sedan följa skogsstigen på norra sidan tillbaka till sjöängen. Trädpiplärkan var fortfarande i gång med sin sång i början av denna etapp, låt vara sporadiskt, medan både gärdsmyg och gransångare bjöd på viss underhållning under tillbakamarschen. Några lukt- och pärlgräsfjärilar fladdrade runt och en guldkornlöpare (skalbagge) ilade förbi och sedan var det dags för den ”långa marschen” mot Skesta hage.
Entita, som numera bedöms som NT (rödlistad, ”nära hotad”) hittades av några observanta deltagare i det rikliga buskaget på Lilla Ekhammaren och sedan var det dags för matrast nummer två, följd av en preliminär artgenomgång utanför själva hagen. Hastigt och överslagsmässigt räknat hamnade vi på cirka 65 fågelarter, vilket var retsamt nära juli månads medelvärde på 67. Minimiantalet från 2009 på 50 hade vi redan slagit med råge, medan rekordet på 80 från 2019 kändes hopplöst ouppnåeligt denna dag.
Regnhotet började se alltmer allvarligt ut, så dags för uppbrott och avmarsch mot utloppet i öster. De inhyrda kvigorna passerades, diket (bäcken?) besegrades och den fagra, svenska sommarängen nedanför Hackstakullen med blommande blåklockor och gulmåror (och andra kärlväxter) beundrades. Sedan började regnet och denna gång på lite mer allvar, så regnkläder på och en ökning i stegen. Nötväcka hördes och sågs. Taltrasten sjöng sporadiskt och slutligen vid Örsta under målgång och därmed i grevens tid även pilfink och hämpling.
Med dessa tillägg och noggrannare räknande blev det slutligen 67 fågelarter! Genomsnittet nått och nöjda verkade alla vara med denna halvdag, som blev klart mer givande än de tidiga väderprognoserna kunde få oss att befara.
Stort tack till alla, som deltog och särskilt tack till Stefan Paulin, som förevigade dagens upplevelser genom rapportering av observerade fåglar på Artportalen.
Text och foton Gunnar Hesse