Femtonde gången gillt för vår exkursion i Skesta hage med fokus på fjärilar och andra insekter samt växter och de senare framför allt med insektsanknytning. Men givet var det inte, att tillställningen överhuvudtaget skulle bli av. Det började illa med ett beslut under sena lördagseftermiddagen att ställa in julinattlyset, som var planerat att äga rum i samma hage under lördagskvällen och en bit in på natten mot söndagen. Regn och nattlys är en utomordentlig usel kombination. Preliminärt flyttade vi den till måndagen den 22 juli och hoppas på lämpligare väderförutsättningar då. Bekräftelse kommer.

Blött och småduggigt var det under den tidiga söndagen och väderprognoserna för resten av dagen var inte så fasligt uppmuntrande de heller. Med hopp om att ”det skulle ordna sig” begav jag mig iväg till hagen med en stilla undran: ”kommer jag bli ensam?”.

Väl framme någon kvart före utsatt tid möttes jag dessbättre av två modiga individer, så tre deltagare var garanterat. Sedan stötte ytterligare några få till, så antalet fördubblades så småningom till sex!

Blötan sedan natten, duggregnet av och till och den kompakta molnigheten hade naturligtvis en mycket dämpande effekt på det för oss synbara insektslivet, så det tog en stund, innan vi lyckades observera de första arterna. Luktgräsfjäril och dess nära släktingar pärlgräs- och slåttergräsfjäril kunde vi notera. Nötkreaturen hade som vanligt använd sig av hagen som sitt natthärbärge och lämnat efter sig ett antal visitkort i form av färska komockor. Detta gillar flera skalbaggs- och andra insektsarter. Den snabba och flygkunniga kortvingen Philonthus marginatus (skalbagge, svenskt namn saknas) var redan på plats på några av dem.

Regnet hade nu upphört på riktigt och dagfjärilsaktiviteten tilltog, men tyvärr i mycket begränsad omfattning. Den svartfläckiga blåvingen letade vi förgäves efter, medan i alla fall ängspärlemorfjäril, puktörneblåvinge och ängsvitvinge kunde prickas av. Ängsblombock, fläckhornad blombock och gräsgrön guldbagge lades till skalbaggslistan.

Klockan hade nu passerat halv tolv, så hög tid för elvakaffet, som intogs på raststället utanför hagen ner mot sjöängen med ett antal bålgetingar, som intagit fågelholk nummer S23, som nära sällskap.

Med endast sex dagfjärilsarter noterade kände i alla fall fem av oss manade att även ta en tur förbi Lappdal och norrut längs skogsvägen upp mot Y-korset. Här är ju landskapet helt annorlunda med hagmark bytt mot skogsmark. Väl framme upptäckte vi bland annat ängssmygare, silverstreckad pärlemorfjäril och hedblåvinge bland dagfjärilarna, Cychramus variegatus och skogströgvivel bland skalbaggarna samt nyfiken blomfluga bland tvåvingarna. De nämnda skalbaggsarterna är för övrigt tämligen ovanliga (förbisedda?) i våra trakter.

Nio dagfjärilsarter under denna årliga fjärilsexkursion är ett mycket magert resultat och kanske till och med bottenrekord, men vi hade ju en himla otur med vädret! Tack Ni tappra, som ställde upp och fick några fina timmar i och utanför vårt naturreservat!

Gunnar Hesse