När Harry Brar den 23/9 efter fågelskådning i sjöängen var på väg till bussen fick han vid Örstastugan höra ett läte han inte kände igen. Det visade sig vara en tajgasångare. Den första någonsin vid Angarnssjöängen.

Text och bilder: Harry Brar & Kenneth Olausson

Harry berättar:

När jag planerade för en fågelskådningsdag stod jag och valde mellan flera kända lokaler. Valet föll på Angarnssjöängen då man under dagarna innan rapporterat flera spännande arter som till exempel rödstrupig piplärka, lappsparv och fjällvråk. Dessutom ligger det i grannkommunen till Österåker där jag växte upp.

Under bussresan från Vallentuna plingar det till i telefonen. Det är Ulric Ilveus som rapporterar ut att en stäpphök passerar vid sjöängen. Jag tänker för mig själv, varför tog jag inte en tidigare buss. Det hade varit ett livskryss.

När jag lite senare anländer ställer jag upp min tubkikare bland de övriga skådarna. Där står förutom Ulric även Erik Koppe, Stefan Paulin och Christer Hjert. Efter en stunds skådande utan några nya riktigt ”tunga” arter minns jag att en i gruppen utbryter något i stil med: – Kan det inte komma en riktig raritet som kaspisk trut, tajgasångare eller något annat kul?

Efter cirka 5-6 timmars skådande är det dags för mig att åka hem och jag beger mig tillbaka mot busshållplatsen. Det blev ändå en bra dag och jag känner mig nöjd med att kunna kryssa bland annat sädgås, blå kärrhök och dubbeltrast. På vägen tillbaka tittar jag på fåglarna vid matningen och gläds åt de livliga barnen som springer runt i området. De verkar vara på scoutläger.

När jag kommer upp till Örstastugan hörs plötsligt ett läte som jag inte känner igen. Nyfikenheten tar över. Vad kan det vara? Jag konstaterar att flera fåglar som verkar vara gransångare flyger fram och tillbaka från tallen till buskar och övriga träd utanför stugan. Men kan de ha ett sådant här lockläte? En av fåglarna skiljer ut sig då den har ett tydligt ögonbrynstreck. Det borde vara något annat men vad kan det då vara? Jag kom på att jag kunde använda appen Merlin, spela in lätet och få en analys. Appen anger tajgasångare? Kan den finnas här? Jag går till busshållplatsen men vänder direkt med raska steg tillbaka då tankarna om fågeln snurrar i huvudet. Jag försöker filma genom tubkikaren för att få bilder på fågeln men lyckas inte. Efter 15 minuter måste jag ge upp och rusa iväg för att inte missa bussen. Jag tänker på fågeln hela vägen hem till stan. Läser på fakta om arten som tycks vara en raritet från Sibirien men som ökat på senare år. Den kanske flyr från krig i öst, klimatförändringar eller följer med ostliga vindar, vad vet jag.

Helgen innan, under en exkursion med StOF i Hjälstaviken berättade guiden Erik Roos om ett för mig nytt begrepp. Ett så kallat ädelkryss. Ett prestigefullt kryss där man själv ska ha upptäckt fågeln och där den observerade individen inte får vara ett sedan tidigare känt exemplar. Det lär ju aldrig hända tänkte jag…

Jag rapporterar tajgasångaren på artportalen som en osäker bestämning. Samtidigt skickar jag inspelningen till Erik Koppe som kunde bekräfta att det verkligen var en tajgasångare. Samma dag fick jag även lätet bekräftat av Björn Phragmén i samband med att vi tittade på en kaspisk trut vid Slussen. Jag ställde även frågan i Facebookgruppen ”Artbestämning av fåglar”. Ganska direkt fick jag svaret: – Javisst! Därefter kände jag mig så pass säker på vad jag faktiskt sett och hört att jag kunde bocka av alternativet osäker bestämning i Artportalen.

Förvåningen fortsatte när jag i efterhand såg att den bild jag tog av tallen, platsen för fyndet och la ut på Artportalen visats 647 gånger. Många var nyfikna. En bekräftelse på att det här ändå var något extra.

Denna händelse är för mig troligen den största jag varit med om under mina 3,5 år som skådare.

Ibland ska man ha lite tur också…

Ps Tajgasångare häckar i den sibiriska tajgan och övervintrar i sydöstra Asien. Från häckningsplatsen flyger de normalt alltså mot sydöst men några flyger istället mot sydväst och hamnar på det sättet i västra Europa. Det är den vanligaste av de östliga sångarna i Sverige på hösten, (september-oktober) men det är fortfarande en raritet och ett mycket bra fynd.

Detta var fågelart 269 i Angarnssjöängen genom tiderna. Det ger oss plats sex i Artportalens fågellokalliga för Uppland och plats 75 i hela landet. De som observerat flest arter i Angarnssjöängen är Janne Andersson och Erik Koppe som ligger på delad första plats med 247 arter. Ds