Den här årstiden är det inte särskilt många fåglar som är aktiva i reservatet. Så vad kan man titta på då? En fördel är att man kan röra sig på ett helt annat sätt i sjöängen nu, när tillträdesförbuden inte gäller.

Bladvassen är en av de s.k. vinterståndarna, där ”blommorna” finns kvar hela vintern. Så ta dig lite längre ut i själva sjöängen, men tänk på att det faktiskt är djupt vatten i både mittdiket och på en del andra ställen! Men gå inte med för lätta fötter, för då kan du överraska vildsvinen som ofta ligger här och snarkar. Om man har riktig tur kan man däremot få möta skäggmesar där ute i vasshavet, där de under vintern lever på vassfrön, medan en och annan insekt slinker med. En liten smidig klängare är blåmesen som hänger fast i bladvasstråna och kan mejsla fram insekter som har trott att de kan övervintra inuti vasstråna.

Andra fåglar som är knutna till vinterståndare är steglits och grönfink som gärna äter tistelfrön. Tistlar finns det många arter av, men genom att titta närmare på dem kan man i alla fall ofta bestämma dem till släkte. Passa på och njut, för steglitserna är verkligen en färgklick i den svartvita vintern. Dessa fåglar, förutom skäggmes, kan man ofta också hitta vid våra matningar.

Men titta också gärna lite närmare på våra ängsväxter, nu när fågellivet inte är så intensivt. Har du någon gång funderat över hur lika och ändå olika liten och stor blåklockas vinterståndare är. Den stora blåklockans vinterståndare har hål i övre delen av kapseln, så att fröna kan skakas ut lite pö om pö, medan den mindre arten i stället har den i basen. Men den här kapseln har vänt sig nedåt så hålen hamnar ändå högst upp. Den stora blåklockan hittar du i öppen skogsmark, skogsbryn, ängar och vägkanter, medan den lilla blåklockan finns i magra (betes)marker.

Vad kan man hitta för andra vinterståndare i reservatet? Johannesört växer lite här och där, men det är inte helt lätt att känna om det är en fyrkantig johannesört eller en äkta johannesört bara på vinterståndarna (den fyrkantiga har just fyrkantig stam). Men försök!

Skräpporna kanske ser skräpiga ut året runt, men böj dig ner och se om det sitter kvar några frön. De flockblomstriga arterna är ju lätta att känna igen som familj, men däremot kan det vara svårt att artbestämma dem under vinterhalvåret.

Ta även en titt efter solrosor som fåglarna planterat omedvetet. Vid foderåkern kan det finnas många fågelarter som samlas.

Teckningar av Åke Aronsson ur Naturen om vintern.

Visserligen kallas inte björkar och alar vinterståndare, men fåglar som grön- och gråsiska tycker att de är ett bra matbord i alla fall. Vinterhämplingen väntar istället på att maten trillat ner och letar fröna på backen eller i låga vinterståndare.

Ge dig ut en vinterdag och ta kameran med dig, eller bara mobilkameran och lägg gärna upp dina bilder i vår facebooksgrupp, så kan vi andra också njuta av din vinterdag. Med frost på är de mest skräppiga vinterståndare vackra.

Text Sonia Wallentinus