Måndag den 3 mars samlades 22 personer i Mathiasgården för att lyssna på Teet Sirotkin när han föreläste om att skåda med öronen. Teet som bland annat är reseledare hos Avifauna berättade om teknikvarianter för inspelning och lyssning, visade och diskuterade olika läten hos ugglor, hackspettar och korsnäbbar samt gick igenom några mycket likartade lockläten hos artpar som är svåra att skilja åt utifrån enbart lyssning. Här kommer sonogrammen, bilderna av de inspelade lätena till stor hjälp.

Sonogram som här visar två illustrationer av inspelade läten. 

Lyssning och inspelning

Teet beskrev olika teknikvarianter i olika prisklasser som han hade erfarenhet av. Det handlade först om ”appar” i mobiltelefonen som kan användas för identifikation av fåglars läten. Här beskrevs Merlin Bird ID och BirdNET, två appar som idag används flitigt. Även om de utvecklas och blir allt bättre behöver man ställa sig kritisk mot resultaten och kontrollera mer udda arter om det inte ska bli fel.

Därefter handlade det om parabolmikrofoner och inspelare som används för förstärkning och inspelning av ljud. Det finns mycket att välja på och det handlar om att hitta en kombination som passar för ens egna tänkta verksamhetsområde och plånbok. Den parabol som Teet själv använder är Telinga Pro-X med en Olympus LS-P5 recorder.

Teet i inspelningstagen

Sen handlade det om olika utrustning för inspelning där man kan lämna inspelaren ute under flera dagar för att spela in det som låter. Här beskrevs skillnaderna mellan framför allt två olika inspelare. Det var Wildlife Song Meter Mini 2 och AudioMoth som även vi i Angarngruppen valde mellan då vi 2024 började att spela in. Inte så konstigt då vi då rådfrågade Teet om vilken utrustning vi borde skaffa.

Wildlife Song Meter Mini 2, den inspelare som Angarngruppen använder

Slutligen handlade det om analysprogram för inspelningarna där Chirpity lyftes fram. Ett program som ger förslag på vilka arter de olika inspelningarna kommer ifrån. Programmet analyserar alla inspelningar och markerar sedan de inspelningarna av fågelläten som verkar mest trovärdiga och ger förslag på art så man behöver inte gå igenom allt som är inspelat utan kan välja de som programmet tycker har högst procentuell chans att stämma. Analysprogrammen och apparna jämför bilden av ett ljuds inspelning med en databas där sonogram av olika arters läten finns. Vill man studera sonogrammen i detalj så är Audacity ett kompletterande bra och gratis analysprogram.

Om man vill lyssna på och/eller jämföra läten från olika fågelarter är xeno-canto.org platsen att besöka. Här lägger många olika personer som spelar in sina inspelningar så att alla har möjlighet att ta del av dem. Även en del av Teets inspelningar finns där.

Korsnäbbar, hackspettar och ugglor

Den större och mindre korsnäbbens lockläten diskuteras ofta. Går det att överhuvudtaget skilja dessa läten åt enbart via örat är en fråga som blivit alltmer aktuell ju fler analyser av läten som studerats. Nedan sonogram som jämför den mindre korsnäbbens vanligaste lock-/flyktläte (namnges N4) med större korsnäbbs dito. Vidare med ett av mindre korsnäbbens mindre vanliga läten (N8) och bändelkorsnäbbens liknande läte. De låter för örat ganska lika men skiljer sig åt i sonogram.

Hackspettarnas trumningar går att lära sig skillnad på även om det finns en ganska stor individuell variation. Teet gick igenom de olika arternas skillnader men visade också som på bilden nedan hur nära vissa arter ibland ligger varandra när det gäller frekvens och tidslängd i trumningen.

Ugglornas läten är aktuella när detta skrivs, inte minst då vi vid våra inspelningar haft berguv som hoat och att personer som lyssnat efter ugglor nu för första gången hört slaguggla på norra sidan Angarnssjöängen. De olika arterna har många olika egna läten och en del går lite in i varandra. Teet redogjorde via sonogrammen för skillnader och likheter på ett bra och tydligt sätt.

Lockläten hos svåra artpar

Slutligen gick Teet igenom några svårskilda artpar. Nedan är det gransångarens typiska läte som jämförs med några varianter av läten som uppmärksammatats först på senare år Det första lätet är det vanliga gransångar-locket, det andra är sibirisk gransångare. Sedan kommer ett läte som ofta hörs från årsungar av gransångare och sist två avvikande läten som dyker upp då och då. Två läten som verkligen kan förvirra.

Jämförelser gjordes även mellan dvärg- och videsparv samt trädpiplärka och sibirisk piplärka. Arter där sonogrammet kan vara avgörande för att med säkerhet kunna avgöra vem det var som lockade.

En bra föreläsning som gav kunskap, nya tankar och inspiration att öka inspelandet i Angarnssjöängen och på andra platser.

Text: Kenneth Olausson
Bilder: Teet Sirotkin