Midsommarfåglar i Abisko

Från 26 juni till 3 juli 2007 genomfördes en gemensam fågelskådningsresa till Abiskotrakten med StOF och Angarngruppen som arrangörer. Målarter var för de flesta de fjällarter som normalt inte besöker oss på sträcket. Naturligtvis stod nordsångare högt på önskelistan för de flesta av oss fjorton deltagare och ledare.

Vi hade naturligtvis följt fågelrapporterna på Svalan och Club300 BMS, så vi visste ganska bra hur resan skulle läggas upp, i varje fall till att börja med. Efter att ha kvitterat ut två minibussar gick därför färden till Institutet för rymdfysik där vi visste att holk 12 var bebodd av lappmes. Trafiken till holk 12 var livlig, inte bara av lappmesarna själva utan också av skådare som fått samma information som vi. Lappmesarna matade flitigt utan att ta större notis om oss. Väster om Kiruna, längs E10 hade en dvärgsparv upptäckts dagen innan och genom den utmärkta beskrivningen i larmet kunde vi locka fram den med hjälp av en inspelning på mobilen. Under natten väntade nordsångare vid östra tunnelmynningen. Väl uppkomna hördes inget nordsångarläte, men ett helt annat sångarläte som senare visade sig vara nordsångare. På onsdagen gick färden först västerut efter Torneträsk till Vassijaure. I närheten av Låktatjåkka hållplats kunde vi en bra stund njuta av stenfalkarnas (hane och hona) snabba flykt i vackert medljus när de kom upp över björkskogen och avtecknade sig mot fjället. Över småpölarna pilade silvertärnor i morgonljuset. Vid Vassijaure station spanade vi på smalnäbbade simsnäppor och grönbenor i par samt en ensam rödbena.

Närmare Riksgränsen, i Katterjåkk, stod en häger stilla och iakttog vattenspegeln. Inte så vanlig i dessa trakter. Storlom och alfågel sågs i pölarna efter vägen. Fjällvråken kretsade över fjällkammarna som sig bör. I Ala Lombolo-dammen i Kiruna fanns svarthakedopping och en fiskgjuse flög tungt med fisk i klorna över oss.

Redan vid niotiden på kvällen larmades den blåstjärt ut som hållit till vid byn Kurravaara. Efter ganska mycket strapatser fick vi till slut höra och se den. Det underlättade utan tvekan att blåstjärten alltid sjöng från toppen av någon av de smala ”taigagranar” som växte i branten. Under den timme vi stannade kvar i närheten av fågeln lät den inte någon gång som en blåstjärt bör göra, utan mer som en talltita.

Torsdag morgon låg molnen tunga över fjällen vid Torneträsk. Med linbanan tog vi oss upp på Njulla (1164 m ö h). Målarterna var förstås givna och hämtades in en efter en under rundvandringen på fjället. Ringtrast, fjällripa, ljungpipare, fjällpipare, snösparv och fyra fjällabbar. Lapporten och fjällmassiven vid Torneträsk lägrades av svartblåa moln, men Abisko ligger i regnskugga och vi kunde njuta utsikten med de vackra molnskiftningarna över Lapporten med endast några regnstänk i ansiktet. På väg ner i linbanekorgen sågs en dalripa (hona) trycka på stigen under oss. Bergfink, gråsiska, järnsparv och talltita hördes nere i björkskogen tillsammans med lövsångare och rödvingetrast.

Fredagen startades med morgonspaning i Abiskojåkks kanjon, innan jokken rinner ut i Torne träsk. Besöket gav strömstare, större strandpipare och småspov. Eftermiddagens besök i Stordalens naturreservat vid Torne träsk gav bland annat gluttsnäppor, småspovar, grönbenor, enkelbeckasin, storspov och varfågel. En smalnäbbad simsnäppa med tre dunbollar i släptåg såg vi på några meters avstånd simmandes i en liten myrpöl.

På lördagen vandrade gruppen uppför Kärkevagges (Gaergevaggi) dalgång upp till den vackra Trollsjön (815 m ö h), något som bjöd motstånd för kroppen – särskilt för dem som bar tubkikaren med sig. Uppe vid Trollsjön kunde flera snösparvar observeras i fjällbranterna. Ringtrast, rödvingetrast, gråsiska, bergfink och vinterhämpling kunde också räknas in bland dagens arter.

Bild saknas. En 2K havsörn snurrade ett tag över Kärkevagge mobbad av flera korpar. Foto: H-G WallentinusSöndag, första juli, delade vi upp oss i två grupper. Nio deltagare vandrade till Lapporten, en vandring på ca två mil tur och retur. Under den första hälften av vandringen hade vi noterat ett tjugotal arter. Bland annat fick vi blåhake, gråsiskor, sävsparv, grönbena, buskskvätta, rödstjärt, grå flugsnappare, storspov och sex småspovar, på den andra hälften fram till Lapporten ljungpipare, stenskvätta, stenfalk, snösiska, lappsparv, rödbena och silvertärna, mosnäppa, fjällabb, gök och dalripa.

De som inte vandrade mot Lapporten tog istället en enklare vandring längs Kungsleden. Det fanns en rapport på Svalan från före Midsommar om videsparv längs leden och vi ville göra ett försök att återfinna arten. Vi fann till slut en unge och en hona vid den lilla sjön Vuolep Njaukjajaure.

Måndagen den andra juli var det dags att förflytta oss till Kiruna. Väl framme där lyckades vi få se lappmes med ungar, dubbeltrast, gök (2 st), korp och spillkråka. Morgonen därpå hittades äntligen, efter idogt letande längs vägarna vid Kalixfors skjutfält (Huomojokk), två lavskrikor. Senare såg vi blå kärrhök och fjällvråk. Dagen avslutades med en avstickare till Nikkaluokta där vi i Vistasjokkas sel såg vigg, knipor (varav en hona med fjorton pulli) bergand och sjöorre.

Antalet arter tyckte vi blev mycket stort, 99 arter, men då såg vi en hel del av dem i Kirunaområdet också. Räknar vi bara området söder och sydväst om Torne träsk sågs och/eller hördes 77 arter. Ledde gruppen gjorde Hasse Nordin och Hans-Georg Wallentinus.

Ett längre referat har publicerats i ”Fåglar i Stockholmstrakten” nr 3, 2007.

2007-08-05 Gunilla Lagesson och Hans-Georg Wallentinus