Var ska man börja? Var skådar man bäst? En runda – alla årstider. 

Bra startpunkter är Örsta, Skesta hage och Olhamra. Hitta dem här. Det tar mellan tre och åtta timmar att vandra runt Angarnssjöängen. Slingan med tillfart är ”bara” 7,5 km, men det finns ju så mycket att se. Ett vackert jordbruks- och kulturlandskap. En speciell natur – om ock påverkad. Växter, djur och bland dem – fåglar! Fika bör man ha. Kikare måste man ha och en tubkikare gör upplevelsen större. Det är lättgånget, med spångar där det är blött och grindar/stättor vid staketen.

Tänk på att inte gå in i fågelskyddsområdet och hunden ska vara kopplad.

Det finns också möjlighet att komma närmare med bil till en handikapparkering nära Midsommarberget, varifrån man kan ta sig närmare sjöängen bort mot Byksberget.

På den Interaktiva kartan finns det mer information.

Här beskrivs en typisk vandring runt sjöängen. Bra obsplatser och vad kan man se.

Örsta. Från parkeringen kommer man in i en by, med gårdar och hus. Redan här kan man upptäcka fåglar som trivs i närheten av hästar och mänsklig verksamhet. Sparvar, finkar, kråkfågel och svalor. Och en gång härfågel. Titta efter vår kartfolder i infolådan vid entrén.

Örstaskogen. Vandra stigen åt höger, från den lilla parkeringen längre in, genom skogen bort mot Tältholmen. Bäst på vintern, då mestågen drar igenom barrträden. Där skogen öppnar sig, finns en hällristning. Spana ut mot Hästhagarna. Trastar?

Tältholmen. Bjuder oftast på hackspettar och olika trastar. I maj brukar trädlärkan sjunga. Oftast före klockan åtta.

Midsommarberget och nästan hela sjöängen. Från berget ser man två tredjedelar av sjöängen. Bäst på förmiddagen då ljuset ligger rätt. Är i april-maj den bästa platsen för att se många arter av gäss, änder och doppingar, som annars lätt skyms av vassarna. Spana över skogskanterna runt sjöängen. Där finns ofta vråkar som utnyttjar  termiken. En tubkikare  underlättar artbestämningen. Glöm inte att titta upp. Falkar passerar ofta i luftrummet ovan berget. Och bakom i blandskogen närmast runt berget, är det gott om tättingar och hackspettar hela året. Inte minst pga matningen nedanför berget, som sker vintertid. Sjöängen är en viktig sträcklokal på våren. På hösten kommer många arter tillbaks. Kanske de man missade på våren. Sommaren är en lugn tid med mat och ungar. Vintern ger möjlighet att varsamt vandra på isen. Då får man en bra överblick över vinterfåglarna i skogskanterna och har man tur kan man höra skäggmes i vassen.

Byksberget. Från Midsommarberget ser man en liten kulle, Byksberget. Ett bra ställe för att lyssna på de fåglar som gömmer sig i vassarna. Men också möjligt att komma närmare de arter som kanske upptäcktes från berget. Rördrom, vattenrall och småfläckig sumhöna hörs i maj – juni. I Byksbergsdungen i söder, kan det finnas tättingar och hök. På sommaren betar olika kobesättningar runt sjöängen, för att hålla ner grönskan. Det gynnar fågellivet.

Lundbydiket. Diket som delar Örsta- och Åstaåkrarna rinner med näringsrikt vatten ut i sjöängen. På våren förs stora mängder smält- och regnvatten till sjöängen, så att den för en tid mer blir en sjö. De översvämmade markerna gynnar främst simfågel. Många arter av gås, and och dopping i mars-april. När sedan vattnet sjunker och frilägger dybankar, så trivs vadarna i april-maj. Mindre strandpipare och olika beckasiner hör till de säkra. De få buskarna runt om, döljer ofta småfågel under flytt. Den fria sikten mot horisonten runt om, ger stora möjligheter att följa flyttsträck från söder mot landningsplatser inom sjöängen. På hösten en nästa lika bra sträcklokal för återtåget, med blåhake, snösparv och lappsparv.

Lundbydammen som blev klar hösten 2018 blir en ny spännande lokal för obsar av simfågel och vadare. Ett varierande vattenlandskap med öar omgärdade av kanaler ska förhindra störningar i häckningstider. WWF-plattformen på Grävlingholmen, en liten höjd mellan åker och sjöäng, underlättar sikten över de närmsta klarvattnen och Lingsbergsån, särskilt vid vårens högvatten i mars-april. Åt andra hållet bra sikt mot åkrar och maden. Håll utkik efter pipare och andra vadare på översvämmade åkrar i april-maj, liksom fältsparvar. På staketen sitter ofta gulärlor.

Broholmen. Bra sikt över åkrarna och sånglärkorna och här finns en bro över Kvarnbäcken.

Klosterbacken. Backen är en del av ett sammanhängande blandskogsområde, med en helt annan biotop. Så här finns  andra arter än hittills. Säkra är göktyta på våren, stjärtmes året om. Ofta svävar vråkar över grantopparna. Här finns lämpliga fikaställen. Passa på att lyssna efter hackspettar i olika storlekar. Och gärdsmygen.

Sommarstugeområdet. Ett varierat område med små skogsholmar avskilda med betesmark som sträcker sig ned mot sjöängen. På våren betar vitkindad gås på stranden och sångsvan rastar gärna på de tidigt öppna vattenytorna.

Kustamaden. Vid eftersommarens lågvatten breder vadarmaderna ut sig där den blå bården försvinner. Svartsnäppa, brushane …

Ensamma enen. Mittemellan Kustamaden och Lappdalsmaden finns en ensam enbuske, där stigen kommer ner från Kusta. Ett bra ställe att se de fåglar på vattenytorna som var skymda från Midsommarberget. Bra medljus på kvällen.

Stora Ekhammaren. En liten lövskog med gravhögar och på våren mängder av vitsippor. Uppskattad av bofinkar och trastar och tillfällig sommargylling på våren.

Lilla Ekhammaren. Ett stort lövträdsbuskage. En av de säkraste platserna för olika sångare. Härifrån har man bra koll på sång och läten också från Stora Ekhammaren och Skesta hage.

Skesta hage. Om man bara hinner besöka en plats vid Angarnssjöängen, så bör det bli Skesta hage. Öppna gläntor med fårbetesmark, omgiven av lövträd med inslag av barrträd. En rikhaltig flora gynnar många fjärilsarter och andra insekter. Göktyta häckar. Många sångararter hörs i maj – juni. Lyssna efter härmsångare. Matningsstationen är på vintern en mycket säker obsplats för de flesta övervintrarna. Året runt ett bra ställe med fina platser för fika och avkoppling.

Utloppet. På den öppna vattenytan fram till dämmet samlas grågässen med sina ungar i juni och på ån nedanför håller sig gräsänder kvar på vintern så länge vattnet rinner. Där ån rinner in i buskagen sjunger kärrsångaren i maj – juni.

Hackstakullen. Från kullen har man utsikt över hela sjöängen mot Klosterbacken. Man ”kan inte” missa fiskgjuse och brun kärrhök som patrullerar regelbundet och havsörn visar sig nästan dagligen året om. Vadare har på hösten sitt skafferi på lerbankarna. Beroende på årstiden varierar vattenståndet så att bankarnas omfattning växlar kraftigt och därmed vadarnas förekomst.

Fågeltornet har restaurerats, taket är borttaget och sikten har förbättrats. 2023 skapades kanaler och öar utanför tornet för bättre häckningmöjligheter och skydd. Mittdiket grävdes ur för ökad genomströmning. Tornskogen som den bakomliggande skogen kallas, gömmer många tättingar, morkulla och hackspettar. Kattuggla häckar ibland. Mestågen är säkra vinterinslag.

Finalen. Rundvandringen avslutas nu i enbackarna upp mot Midsommarberget, där hämpling, sidensvans och grönfink håller till beroende på årstid. Ett sista svep med kikaren från berget. Det kan fånga dagens bästa obs.

Utsikt från Midsommarberget

Text o bild Björn Nordling 2023-09-10

Till broschyren Alla arter som förekommit vid Angarnssjöängen.