– en helt vanlig naturvårdsdag vid Angarnssjöängen.
Gråväder och snålblåst på åkrarna – lugnare i skogen. Tur att holkar sitter i lä på träd i skogen. Roffe har under åren numrerat, inte alla träd, men ungefär etthundratjugo. De med våra holkar på, nu försedda med snygga träskyltar. Turligt nog behöver man inte följa dem i nummerordning. Därför kunde sju energiska naturvårdare dela upp sig i två lag. Det norra med tre och det södra med fyra deltagare.
Någon släpar på stegen. En bär verktyg och en är utrustad med penna och liten svart anteckningsbok. Ibland byter man av.
Det intressanta är att se vad som hänt, under den senaste häckningssäsongen. Baksidan är att få boskräp i munnen och innanför kragen, när man städar ur ståendes på en stege. En spackel är det bästa verktyget. Man kan försiktigt lyfta ur hela innehållet. Att se hur bokomforten kan vara så olika, är fascinerande. Från starens plockepinn av kvistar och pinnar, till knipans svällande dunkudde.
Vi konstaterade 65 häckningar totalt och 23 helt tomma holkar. Flera av de tomma är av en ny tunnväggig modell och de andra, alltför slitna.
29 holkar på södra sidan har används för övernattning, vilket avslöjas av mängden träck, som den stackars mesen sitter och kurar på. Många mesar kan ändå ha räddats från nattens vedermödor. Dessa holkar var ofta de tomma, men också ibland med bobalar.
Andra resultat pendlar mellan lycka och död. Det kan vara bobalar i flera våningar, där den nedre häckningen ofta resulterat i torkade ägg och döda ungar. Men tomma reden, ensamma eller i övervåningen, är troligen lyckade häckningar.
Annat ej ovanligt innehåll blev ett getingbo.
Nu kan man inte dra slutsatsen att 23 tomma holkar är föspilld möda. Häckningar i flera av dem har skett tidigare. En del placeringar i skugga där holken aldrig torkar ur eller andra tveksamma placeringar, indikerar förflyttningsbehov.
Här kan du läsa om innehållet i varje holk → holk 2015
Tidigare tankar om röjning av Lilla Grundet kom på skam, då ön hastigt hade omringats av smältvatten.
Vi gladdes istället åt grågässens osköna men välkomna olåt.
/Björn Nordling Foto Roffe Andersson