– kungsörn och hökuggla!

Förra årets premiär med örnskådning på upplandsslätterna var ju synnerligen lyckad och gav mersmak och höga förväntningar inför årets version på samma tema. Vädret var utmärkt, om man var människa, då den värsta fimbulvintern precis mattats av och det var nästintill vindstilla. Som örn har man dock andra värderingar och just bristen på vind skulle naturligtvis medföra synnerligen låg örnaktivitet.

Fågelskådare låter sig ju som bekant inte nedslås så lätt, så vi var trots allt fjorton personer med Ulric Ilveus i spetsen, som träffades vid halvåttasnåret på en parkeringsplats i Vallentuna centrum. För att minimera bilutnyttjandet lastade vi snart in oss i fyra fordon och av bar det mot Hjälstaviken, där Dan Henriksson, vår huvudciceron, skulle möta upp. Ett kort stopp blev det vid Svannäs för att försöka hitta kungsfiskaren, som har sitt tillhåll i det öppna vattnet där. Ormvråk, några mesar och lite kråkfågel, men ingen kungsfiskare, så snart var vi på väg igen mot Hårby.

Ett tjugotal domherrar drog omkring bland hårbyparkeringens trädtoppar, men i övrigt inte så mycket att jubla över; utöver att Dan och Lasse anslöt och nu var vi sexton!

Avfärd mot Garnbackarna och Biskopskulla! Det var mycket gott om kajor och kråkor i ganska stora flockar på väg dit och ett kort stopp vid Garn resulterade bland annat i en stenknäck i en (garn)grantopp. Här ”sprang” vi på ett par andra skådare, som tipsade om rapphöns ”runt hörnet” och en kort åktur fram till Hormesta gav oss en mycket bra obs på nio stycken rapphönor ute på ett av de vintriga gärdena. Tamduvor bjöd gården också på!

Långtora blev nästa riktmärke och så var vi på Rydaslätten och dags för en längre paus i bilåkandet, för nu skulle det spanas efter örn och annat. Lite tilltagande vind, men knappast av tillräckligt inbjudande kvalitet för en örn; kafferast i skyddet av ladan och idogt sökande efter fågel på de stora vidderna. Fjällvråk fick vi tämligen omgående, först i viloläge på en stolpe tämligen långt bort och sedan flyguppvisning på tacknämligt nära håll. Tack, vråken! Gröngöling, nötskrika och korp bidde det också och så ropet (från Jens), som vi längtat så efter: öööööörn! En kungsörn i en barrträdstopp (minns inte nu, om det var tall eller gran, men vem bryr sig …). Långt bort var den, så lite svår att åldersbestämma, men så hade den godheten att flaxa med vingarna och blev så småningom fastställd till en 2K. Dagen räddad!

… och inte blev det sämre av en flock snösparvar, som drog omkring på näringssök. 26 stycken! Vintrigt vackert! Steglits, en duvhökshona och en (dessvärre skabbig) räv satte punkt på ett lyckat uppehåll.

Mot Torstuna-hållet, sedan Härnevi kyrka, sedan mot Gästre och ut på Fjärdhundraslätten. Tur, att vi hade Dan och Ulric, som verkar känna till varenda krök här ute på slätten. ”Två lador” är ju välkänt bland ornitologer och där stannade vi naturligtvis. Dessvärre var de flesta fåglar totalt ointresserade av stället denna dag, så vi kammade i princip noll där ur artsynpunkt.

En enda sidensvans på en telefon(?)tråd över vägen var trevligt; den såg dock lite ensam och felplacerad ut. Pling i telefonerna och ett BMS-larm om en hökuggla mellan Resta och Åloppe. Vid nästa stopp, vilket var vid Gumsbacken, bestämde vi oss för att ta oss dit (den var inte långt borta), samtidigt som också gråspetten vid Hjulströms brygga vid Hjälstaviken hägrade för flera av oss. Det skulle ju kunna bli båda två!

Ugglepositionen var, tack vare BMS-larmet, lätt att hitta, men själva djuret var desto svårare. Vi var mycket nära att ge upp, då Ulric fick syn på den. Som vanligt högst upp i en trädtopp, men delvis skymd för oss från landsvägen. Utomordentligt trevligt med en sådan raritet!

Klockan var nu halv två och det var dags att börja runda av och styra kosan mot Hårby igen och sedan mot fågelmatningen vid Hjulströms brygga. De flesta valde att satsa på gråspetten, men tji fick vi. Trots ett längre och tålmodigt väntande ända fram till skymning och solnedgång, så ville det sig inte.

Nåja, det blev en riktigt bra dag i alla fall. En kungsörn blev det och med hökuggla och snösparvar som en del av grädden på moset. Totalt 28 fågelarter.

Stort tack framför allt till Dan och Ulric för ytterligare en lyckad örnsafari!

Gunnar Hesse