Månadsrunda november 2012 – Soligt men blåsigt!

Väderutsikterna för novembers onsdagsrunda var strålande vid en hastig titt på kartorna. Strålande sol hela dagen vilket faktiskt nästan stämde. Dock hade nog många med mig missat att det skulle blåsa… Det faktum att hela 21 personer infunnit sig antyder att det var så. Vinden var verkligen både frisk och kall och blåste envist hela dagen från väst. Tyvärr hämmar ju hård vind fågelaktiviteten och gör det dessutom svårare att både se och höra de fåglar som faktiskt finns kvar när nu nästan alla flyttare dragit iväg. Men, strålande solsken väger upp en hel del!

I lä för den kalla vinden.
Foto: Björn Nordling

Den kalla vinden gjorde att samlingen hamnade i lä bakom Naturrum istället för framför. Här såg några av oss dagens enda sångsvanar: 4 ex som sträckte åt sydväst. Dagen värd Stefan Paulin hälsade välkomna och presenterade två målarter: Hökuggla som han och några till sett i Skesta hage veckan innan (ny art för Angarn) och som sen dess visat sig på några ställen i Vallentuna/Täby. Därtill tallbit som verkar sträcka förbi i spridda ”skurar” över hela Uppland. Hökuggla såg vi ingen trots ivrig spaning i trädtopparna – de kan ju sitta rätt exponerade – men det hade väl krävts ett stort mått av tur. Tallbit kryssades inte heller även om en liten förbiflygande flock, som förblev obestämd, eventuellt var sådana godbitar.

Hur som helst började vi med att gå ned till matningen vid Midsommarberget. Här var rätt bra ruljans med gulsparvar, en koltrast, en svartmes, några blåmesar och talgoxar förstås. Några bofinkar flög över oss på väg upp i björkarna och ett par grönfinkar drog iväg. Två korpar flög förbi bakom trädridån. Nötväckorna sprätte frö sin vana trogen – en hel hög låg under mataren; så mycket att Stefan öste tillbaka mycket av det ner i behållaren. Vi får försöka hålla föreningens frökostnader nere så gott det går!

Snart blev det dags att spana från Midsommarberget. Borta på Kustamaden fanns ett tiotal gräsänder och ungefär lika många krickor respektive bläsänder. Alla sökte lä och kurade i vasskanten. Vi förstod dem för vinden var rätt kall och om inte hård så åtminstone frisk. Fyra kniphonor födsökte lite spridda i utsikten och på långt håll men fint i solen borta över fältet vid Sommarstugeområdet jagade en fjällvråk. Pulsen steg en aning när en ung havsörn drog in över sjöängen på ganska låg höjd mellan oss och Byksberget. Senare sågs under dagens lopp minst ytterligare tre havsörnar på längre avstånd. Även fjällvråk sågs flera gånger men osäkert om mer än en individ.

Efter en stund kände vi oss ganska genomblåsta där på berget. För att få mera lä gick vi genom skogen nordost ut och ganska snart stöttes en morkulla som på typiskt maner pilsnabbt kryssade sig bort mellan stammarna. Annars hördes de vanliga mesarna, nötväcka och på håll domherre och gröngöling. Nere vid sjöängen tog vi höger förbi tornet och vidare mot Utloppet. Här utefter sjön sågs en och annan nötskrika, ytterligare en havsörn och en ensam grågås som verkar ha ”missat tåget”. Den drog över sjöängen åt sydväst oroligt letande efter artfränder kan man tänka – inga andra gäss sågs på hela dan. Även stäckande kråkor och kajor i större och mindre flockar. En kajflock räknades till 60-70 ex.

Mitt för Skesta hage spanade vi en stund vilket gav utdelning i form av 10 skäggmesar som guppade fram över vasshavet. Hans-Georg gav tips om hur man identifierar en flock dylika. Skäggmesen hör (i likhet med ägretthägern!) till de fåglar som ”blinkar när de flyger”. Dessutom drog några björktrastar förbi; väldigt få den här dagen av någon anledning. Fortsatt letande efter varfågel utan resultat och trots att varje tänkbar klump i träd- och busktoppar granskades hittade vi ingen hökuggla!

Vandringen fortsatte i medvind men för fikapaus behövdes lite lä vilket vi fann på baksidan av Hackstakullen. Här finns en bra sänka för det ändamålet och fikat kunde avnjutas bättre än väntat. På fälten kring Utloppet hade nyligen rapporterats både hämplingar och vinterhämplingar men idag blev det för ovanlighets skull inga uppseendeväckande ”fika-obsar”.

Kommer det en vinterhämpling eller…
Foto: Björn Nordling

Eftersom det sista tiden varit rätt skapligt med fågel på stubbåkern nedanför Seneby (bl a nämnda hämplingar) ledde Stefan oss över landsvägsbron och till den lilla parkeringen. Här hittade Stina en fin kompakt filmkamera som någon tappat. Den har lämnats till polisen vilket annonseras på hemsidan. Ute på stubbåkern låg solen på fint och vinden var hyfsat dämpad av skogen i bakgrunden. En stor flock steglitsor, minst ett 40-tal, drog runt. Sällskapet spred sig på bred linje och lyckades faktiskt stöta upp en sen sånglärka. Bortåt Ådalen sågs också 14 tamduvor.

Sånglärka och Steglits!
Foto Björn Nordling

Framme vid den övre skogskanten fanns ett litet gäng finkar som med viss möda kunde artas till bergfink blandat med bofink. Strax därefter gick startskottet för dagens 3000 m-hinderlopp eller kanske snarare ”110 m stängsel”. Nedanför Skesta gård har man av någon anledning dragit el- och andra stängsel av olika kaliber och kvalité med ställvis mindre än 10 m mellanrum. Efter att sällskapet med högst varierande stilarter tagit sig förbi ett 20-tal stängsel befann vi oss äntligen i Skesta hage. Här uppsöktes förstås matningen som tillförde pilfink och entita till dagens artlista.

Hinderbana!
Foto: Karin Hendahl

När vi tjuvkikat tillräckligt länge på gästerna vid Skesta Fågelkrog gick exkursionen mot Stora Ekhammaren och vidare till Kusta. Här var rätt stilla och fågelfattigt men solen sken och på den här sidan gav skogen mera lä så ingen klagan hördes! Kustamaden spanades av – man fick se samma knipor från andra hållet… På sträckan Kusta – Lingsbergsdiket hände ganska lite men havsörn sågs på långt håll i nordost och framför allt hittade Björn äntligen varfågeln på andra sidan sjöängen vid Byksberget. Långt håll men väl synlig i tubkikarna.

Vid Lingsbergsån träffade vi på tre killar som jobbade med en mycket välbehövlig uppgradering av spången förbi ån och ut på fältet vid Gyllingdungen. Framöver kommer man alltså kunna gå torrskodd förbi denna kritiska punkt utan höga sjöstövlar. Inte en dag för tidigt!

Spången vid inloppet, med de dubbla islagren, byts ut.
Foto Björn Nordling

Vid Klosterbacken togs andra fikat och preliminär artgenomgång stannade på drygt 30 arter. Solen sken och gav skönt lä för den envist friska västan men klockan började bli mycket och snart drog sällskapet vidare i som vanligt lite uppluckrat skick.

På vägen åter till Örsta kunde 2 ex 1K fiskmås ses födsöka med ett gäng kråkor på Åstaåkern och en stund senare 2 sträckande gråtrutar adderas till dagslistan. Vi fick också fina, lite närmare obsar på varfågeln som flyttade runt mellan staketstolpar på Örstaåkern.

Vid Örsta kollades ”rutinmässigt” de i år rätt talrika gråsparvarna uppe vid ladan. Denna dag hela 11 individer.

Denna soliga men blåsiga novemberrunda fick vi ihop 37 arter vilket med tanke på årstid och blåst jag tror är godkänt. Höjdare var havsörnen på Midsommarberget, morkullan i skogen, den sena sånglärkan och varfågeln som ju alltid är härlig att se. Men var fanns alla större hackspettar? Det har väl knappast hänt tidigare att den saknas på artlistan…

Foto: Karin Hendahl

Vid tangentbordet
Tryggve Engdahl