– blött och blåhök

Höstmörker, höstflod efter allt regnande, höstrusk och så vidare. Med andra ord den sedvanliga inramningen för Angarngruppens novemberrunda. Vädret skulle dock arta sig under förmiddagen och senare och från plus fyra grader vid starten, så segade sig kvicksilvret upp emot tio och solen visade sig just från sin soliga sida under längre perioder.

Kjell Eriksson var dagens värd och vid halvåttatiden hade sjutton personer samlats vid Örsta för genomgång. Planen var att ta sig runt hela sjöängen och denna gång i motsols riktning. Grävningarna vid Grävlingholmen och Lundbydiket var avslutade för säsongen och många var vi, som var nyfikna på hur arbetet avlöpt. Tids nog skulle vi få veta.

Fem storskrakar passerade snabbt förbi Örsta och sedan var vi så snart på väg ner mot Midsommarberget. Dagens första lite längre stopp ägde rum redan vid fältet med solrosor och andra läckerheter (för fåglar). Ingen rast och ingen ro för en stor flock med över tvåhundra steglitser och gråsiskor. Matrast några sekunder och sedan upp igen som en stor myggsvärm, runt/runt och så dags för snabbfrukost igen. Fältet har absolut blivit ett favorittillhåll för dessa och andra fåglar.

Strax innan toppen på berget hittades dagens första och enda bofink. Bergfink noterades av några lite senare; själv lyckades jag dessvärre missa den. De senaste dagarnas småkyliga väder hade lagt ett centimetertjockt istäcke över större delen av sjön, som nu var tämligen välfylld med vatten efter allt regnande under oktober månad. Bara delar av de större ytorna var helt öppna, vilket naturligtvis bidrog till artfattigdomen där. Ett 150-tal gräsänder och ett par dussin krickor, men inte så fasligt mycket mer.

Värd och deltagare

Mot Lundbydiket siktades så en rovfågel sittande på en stolpe. Långt avstånd och halvdant morgonljus gjorde inte artbestämningen lättare, men så småningom stärktes misstankarna, att detta måste ändå vara en blå kärrhök. Definitivt besked fick vi senare: blåhök absolut och dessutom fick vi så småningom se två exemplar, båda honfärgade. Havsörn anslöt sig också till rovfågelsstatistiken.

Vandringen bort mot Hackstakullen och Utloppet bidrog bland annat med spillkråka, varfågel och gärdsmyg.

Kafferast vid Skesta Hage (äntligen verkade några tycka) och så transportsträckan förbi ekhamrarna och mot sommarstugeområdet och den s.k. Gyllingdungen. Inga direkta pulshöjare, även om man är nöjd med det mesta i november. Tre sångsvanar på låg höjd över sjöängen mot nordost, men någon beckasin lyckades vi inte stöta upp.

Paus nummer två fick ta Klosterbacken som bas och det var ingen dåligt val, då sju stjärtmesar dök upp i ett par träd en liten bit upp i backen. Ivrigt födosökande ”dansade” de omkring i grenverket och förgyllde vår måltid. Minsann, även en andra varfågel ute i vassriket.

 Plats för ny utsiktsbalkong?
        

Grävlingholmen blev nästa anhalt och här kunde vi nu studera hur nya Lundbydammen har gestaltat sig. Våren och försommaren kommer att bli en extra intressant tid nästa år. Kommer Angarnssjöängens nya utseende locka till sig nya arter och flera exemplar än tidigare? Vad blir vadarnas dom? Kommer skrattmåsarna att lyckas med sina häckningar? Och så vidare …

 Tillfälligt massupplag.

Vid Lundbydiket har lermassor lagts upp, bland annat som grunden för en blivande utsiktsplats ut mot vattnet och vassen. Byksberget är också under viss omdaning med en handikappvänlig ramp under byggnation. Nu händer det mycket runt Angarnssjöängen, vilket vi noterar med intresse och tacksamhet!

Artgenomgången förlade Kjell vid grillplatsen vid Örsta och vi kunde då summera dagens ”skörd” till 38 fågelarter. Något högre än novembersnittet (som var 35 före årets utflykt), klart bättre än bottennappet förra året på 26 och nästan lika klart sämre än toppnoteringen på 46 arter.

Vi tackade Kjell för en väl genomförs och trevlig exkursion och ser fram emot decemberversionen! November är lite bättre än sitt rykte!

Text Gunnar Hesse. Foto Kerstin Nordenadler